Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (XXVIII) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [7] 1. Malmström, Dikter (första samlingen); 2. Talis Qualis, Sånger i pansar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97.
Hvad nu sjelfva innehållet beträffar, skönjes redan
af den originella, yttre utstyrseln, att här är fråga om något
rätt morskt och manhaftigt. Sånger i pansar på titelbladet,
och Carl den tolfte på bakpermen, med ryggen vänd mot
innehållet, sannolikt af aktning mot läsaren. Bilden ser högst
bedröflig ut: hjeltens ställning liknar en tiggares,; som beder
om almosa. Nedanom bilden läsas de orden: ”HKom, gossar!”
Hjelten pekar med detsamma åt höger, och, som ha står i
Lund, vore man färdig att tro, att det är mot Dansken, som
ban vill föra de svenska gossarna; helst det var under planer
mot denna granne, som döden afbröt honom vid Fredrikshall,
En blick på bokens innebåll visar dock, att ytan äfven denna
gång bedragit. Förf. är långt ifrån att vilja predika någon
anti-skandinavism. Det är mot ett annat väderstreck, som
hans. hat är rigtadt: det är mot ”verldens Goliath, österns
jätte”, som han slungar sin Utmaning (sid. 31): Det var ock
med tanken på denna östra koloss, som samme författare för-
leden sommar sjöng, vid elt tillfälle i Köpenhamn: s
”Om oss öfvervåldet makar
Ur hvar vinkel af vårt land,
Gripa vi i himlens hakar,
Rycka blixten ur Guds hand;
Och på den vi grensle rida” 0. 8. v.
Andan i denna, lätt för bombast utsatta, dikt-art är ej
obekant för någon, som med uppmärksamhet följt utvecklin-
gen af Tyskarnes politiska poösi under det sista årtiondet.
Den står i härmaste frändskap med den, som uppenbarat sig
hos Herwegh, Prutz, Freiligrath m. tl. -Förnämligast är det
efter den förstnämnde, som ”Talis Qualis modellerat sig, med
en förkärlek, som sträcker sig ända till valet af samma vers-
former och samma pbraser. Man behöfver blott i detta afseen-
de jemnföra sången till Kronprinsen Carl (s. 45) med Herweghs
bekanta poöm an den König von Preussen. ’Så i godt, som
i ondt, är denne författare en svensk Herwegh. Man kan ej
annat, än beklaga, att en ung skald; med så vackra gåfvor,
synbart är på vägen att stelna i ett manér, der han icke ens
kan hugna sig med anspråket på originalitet, ty detta måste han
afstå åt sina tyska föregångare. Ingen kan betvifla, att ja
fosterlandskänslån har sin sköna, sin heliga poési. Den har
haft det i alla tider; så både hos de gamla och de nya Gre-
kerna; och den har icke heller i Tyskland saknat sina sanna härol-
der. När tyska folket reste sig till frihetskampen mot Frank-
rike, huru elektriserade ej då Räckert med sina folksånger
och geharnischte Sonette sitt fosterlands försvarare! ”Die So-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
