Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIX) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [9] 1. Justitie-Stats-Ministerns underd. Berättelse angående Civila Rättegångs ärenderna och Brottmålen i Riket år 1842, — 2. D. S. underd. Berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med intecknad och såld fast egendom å landet år 1843, — 3. D. S. underd. Berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egerdom samt meddelade och dödade inteckn. år 1841
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
blefve fyra. Ty dessa brott föranledas i de flesta fall af an-
dra motiver, än brotten emot den enskildes person eller egen-
dom. Om man erkänner att olika bevekelsegrunder och om-
ständigheter erfordras till väsentligen åtskiljda brott; om man
allvarligt önskar att deröfver kunna göra fabblar eler förme-
delst en ändamålsenligt uppställd brottmålsstatistik, bör man
ej heller sky mödan af brottens upptagande under flera rubri-
ker än hittills skett. Men skulle det anses absolut nödvändigt
att för framtiden bibehålla nuvarande tredelning, vore det sä-
kerligen. bäst att utelemna de nu brukliga, innehållet icke mot-
svarande, rubrikerna, och i stället endast säga: första klassens
brott (bvarunder fördes brott emot staten, religionen, sedlig-
heten och enskilde med hänseende till deras personer), andra
klassens brott (egentliga egendomsbrott) samt tredje klassens
brott (öfverträdelser af ekonomi-, politi- och diseiplinär-stad-
ganden). — Ref. inser allt för väl, att många svårigheter än-
dock torde möta vid utförandet, men tror likväl att man der-
igenom kunde åtminstone bältre undvika de många stötestenar,
som alltid komma att qvarstå, intill dess man besluter upp-
tagandet af en ny klass.
De omständigheter, som mest influera på benägenheten
att begå brott och som derföre uti en brottmåls-statistik böra
företrädesvis iakttagas, äro: de anklagades ålder, kön, stånd
eller yrke, egenskap af gifte eller ogifte, äkta eller oäkta här-
komst; — hvartill komma: årstiderna, bruket af starka dryc-
ker samt fattigdom. På noggrannbket i uppgifter rörande de
förstnämnde af dessa omständigheter, har Just. St. Minist. rig-
tat en prisvärd uppmärksamhet (se tab. xx1—xxx). Men de
trenne sistnämnde böra ieke, åtminstone vid vissa brott, blif-
va förbigångna uti en kriminal-statistik, som gör anspråk på
fullständighet. Les Comples généraux de la justice eriminelle
eu France hafva till en del i detta, likasom i många andra
afseenden, föregått med godt exempel. De angifva i särskilda
tabeller antalet af hvarje slag af brott (örlmes)ö begånget un-
der årets tolf månader. — Quetelit. hvilken deröfver an-
ställt iakttagelser, yttrar sig angående årstidernas inflytande
sålunda (Sur Phomme ete. p. 212 p. 244): ”Les saisons exer-
eent å leur tour une influence treés-marquée sur le penehant
au erime; ainsi, c’est pendant Feté que se commettent le plus
de crimes contre les personnes et le moins de erimes eontre
les propriétés; le contraire a lieu pendant FT’hiver. — Ces dif-
ferences s’expliquent assez bien en eonsiderant que e’est pen-
dant FPhiver que la: misere et le besoin se font surtout ressen-
tir et multiplient les crimes contre les propriétés, tandis que
pendant été prédomine la violence des passions, quwexcitent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
