Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIX) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [10] Held och Corvin, Illustrerad Verldshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 - |
och Babyloniska språkförbistringen efter Indier, Egyptier, Gre-
ker, Chaldeer och Judar, : TE
"Dessa sagor förklaras samt och synnerligen för ingenting
annat än traditioner ”med alla tecken af godtyckliga antagan-
den och naturliga förfalskningar”, af hvilka för vår öfverty-
gelse ingenting är att vinna. Den ”Judiska sagan”, såsom
”Boken för Folket” kallar den Mosaiska skapelsehistorien, blir
dock mest skoningslöst bedömd; den är ock den yngsta af
dem alla, en upptäckt, för hvilken den bibliska inlednings-
vetenskapen lär blifva ganska tacksam. Man leder sig till hes
stämmande af den Mosaiska berättelsens ålder genom den hy-
pothesen: ”att Moses hade till grund derföre laggt de sär-
skilda Egyptiska sagorna, tillfogat sina egna spekulationer och
gifvit det kela den karakter, som bäst skulle passa till den
religion han ämnade stifta.” - Vid läsningen af denna snillrika
hypothes, torde mången gissa, att de värda författarne sjelfva
i afseende på sin bildning tillhöra det folk, för hvilket de
skrifva.
Nu är det likväl en temligen bekant omständighet, att
dessa särskilda traditioner samtligen hänviss på en gemensam
källa, hvilken till slut ändå icke torde blifva någon annan,
än just sjelfva denna ”judiska saga”; alldenstund de gamla
traditionerna der renast och naturligast återgifvas; och dess
skriftliga uppfattning med säkerhet är vida äldre än någon
annans. När man tillägger Moses en dylik redaktion af ska-
pelsehistorien, så medgifver man ock att, så tidigt som på
hans tid, 13500 f. Chr., en litteratur och, dess oundgängliga
vilkor, en pbonetisk skrift, hos de Semitiska folken förefun-
nits, under det Egyptierna ännu ett årtusende bortåt fullri-
stade stenmassorna med sina hieroglypher. Det lider, redan
af denna omständighet, intet tvifvel, att Semiterna i rent
andlig kultur egt framför Egyptierne ett bestämdt företräde;
ett förhållande, som gör denna lånehypotbes föga rimlig. E-
ger nu den Mosaiska litteraturen. med denna höga ålder ka-
rakteren af sanning och sanningskärlek , egenskaper, som nyare
forskare i Egyptens archäologi ingalunda finna anledning att
frånkänna den; så — utan att ens vidröra de inre bevisen för
Pentateuchens autenthicité — kunna vi icke förneka denna ju-
diska saga den högsta betydenhet såsom en källa för histo-
rien om verlden och menniskans äldsta öden.
- De öfriga ”Sagorna”, om ock i mildare ton omnämnda,
förbigås med samma knapphändighet. Flera af de vigtigaste
blifva alldeles förbigångna; den Helleniska framställes utan
allt begagnande af de forskningar, som i nyare tider blifvit
antällda. - Man fordrar af historien en religiös uppfattning af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
