Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIX) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [10] Held och Corvin, Illustrerad Verldshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
verldshändelserna; bvar skulle då denna tydligare röja sig,
än vid framställandet af religionen sjelf, och dess särskilda
uppenbarelseformer ? Här angifva ock våra författare sin stånd-
punkt. Religionen är dem en tygel i konunga- och prest-
despotismens hand: ”sie gab, säger originalet, hvars ord vi
anföra för alt icke skrifva dylika saker på vårt modersmål,
das natärlicehste und bequemste Mittel ab, um die einzelnen
Theile des Staatsgebäudes an einander zu binden. ....+ Der
Religionsstaat erscheint somit als ein Nothbehelf för politisch
ungebildete Völker” (sid. 54). Man får bäraf se, att det fin-
nes en politisk bildning, som icke längre tillåter Religionen
att vara det allmänna lifvets ”Grundlage”, ja» är för detsam-
ma fullkomligt främmande. Såsom ett hors d’oeuvre förekom- ”
mer straxt derpå en liten variation på ett gammalt thema:
”Die Glaubenscbaft tritt uns iäberall entgegen, wo die Wis-
senschaft entweder noeh in der Kindheit, oder in den Fesseln
unterdröckender Gewalt liegt.” |
Hvem skulle nu icke tro, alt vetenskapen bär finge till-
fullo ut sin rätt? Derpå bafva vi likväl blifvit grymt be-
dragne. Vi kastade ögonen på den nedanföre stående fram-
ställningen af Egyptiska religionen, och funno der för oss en-
dast några fakta och namn uppradade utan någon antydning
på elt inre sammanhang, och utan allt försök att begagna de
sköna resultat, forskningen och spekulationen på detta fält
8
sig tillvunnit. På samma sätt behandlas forntidens öfriga re-
ligionsformer: Karakteristisk nog för en moral; som står ut-
om Christendomen, och förmodligen pretenderar att taga plats
öfver den, är en anmärkning som göres em Phallus-kulten:
”Die religiöse Verehrung von Hörpertheilen, an welche die
Scheinziererei der heutigen Zeiten kaum laut zu denken wagt,
finden wir bei den meisten der alten Völker. Es ist eine
Eigentbömlichkeit ihrer Religion. - Wie konnten auch sie, die
sittlich unverdorben (2!) Menschen, in- dem Sinnbilde der
Kraft, welcehe die Quelle alles Eebens ist, etwas Unheiliges,
oder gar etwas Unanständiges sehen? Diese lächerliche Ån-
sicht war den neuern, weniger unbefangenen, Zeiten vorhe-
balten.” Så skrifver Folkboken. Vi kunna icke, i likhet med
en värd medrecensent, anse dylika saker ”särdeles tjenliga för
det första sjelfstudium”, utan vilja snarare hänvisa den christne
läsaren till hvad Augustinus säger i 68 Kap. xiv B. af Civ. Dei.
I afseende på den politiska historien våga vi ock en och
annan anmärkning. Vid berättelsen om Meroé förbigår man
den meningen, som dock af aktningsvärda auktoriteter under-
stödjes, att denna stat sannolikt är ett monument från den
urtid, då Afrikas autochtoner, Negrerna, i verldsbistorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
