Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIX) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [11] Hamilton, Afhandling om Svenska Krigsmagtens och Krigskonstens tillstånd under Kon. Gustaf II Adolfs regering. Kgl. Witterh.-, Hist.- och Antiqv. Akad. Handl. del. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
Akademien tillerkände kort derefter (1755) sitt pris — tvenne
grader deraf voro då icke bestämda — åt Jakob Röding
för en historisk undersökning om krigskonsten i Sverige i Ko-
ming Gustaf den Förstes tid 5), hvilken, om vidsträckt lär-
dom vittnande, afhandling äfven lemnade upplysning om hä-
rars sammansättning, deras vapen och stridssätt under före-
gående tidehvarf. Sedan Konung Gustaf III ombildat bemälte
Akademi till. dess nuvarande skiek under namn af Zitterhets-
Historte- och Antiquitets-Akademi, bestämde hon till det för-
sta historiska täflingsämnet en fortsältning af Rödings skrift
samt hade i följd deraf den tillfredsställelsen att (41788) få
tilldela dåv. Registratorn i Kongl. Riks-Arkivet, sedermera
dess Chef, Kansli-Rådet Carl Adlersparre, sitt högsta pris
för en mästerlig, särdeles lärorik afhandling om Svenska Rrigs-
maktens och Hrigskonstens tillstånd ifrån Konung Gustaf den
Förstes död till Konung Gustaf II Adolfs anträde till rege-
ringen ""). Akademien utsatte väl också då till täflingsämne
för det historiska priset en afhandling om Krigsväsendets än-
dring. och skick i Sverige under Ronung Gustaf II Adolfs re-
gering., men hon fick ej emottaga’ någon sådan, förr än, 51
år derefter (41859), hon kunde belöna med sitt högsta pris
den, hvilken vi här anmäla till kännedom äfven af den större
läsande allmänheten ""+),
Denna afbandling författades af en då ännu ganska ung
man ’T), som egnat sig åt krigsmannayrket, sedan han förut
hade i Upsala med heder undergått kansliexamen och sålunda
ådagalagt en grundlig humanistisk bildning. Att han ock var
Grefve skulle, måhända, hos någon annan nation hafva gifvit
hans arbete ett särskildt sällsamhetens värde. Men för oss
Svenskar har det icke varit ovanligt att, äfven på litteraturens
fält, den högbördige adeln försvarat sin rätt till det rum i
) Införd i K. Sv. Vitterhets-Akad. Handl. I Del. tr. 1755.
1) Enförd i 3:e delen af KK. Vitt. Hist. och Antiqu. Akademiens:
Handl., tr. 1793. : : : 5
++) I förhållande till flera. andra kunskapsgrenar är Svenska lit-
teraturen rik på arbeten, som behandla vårt krigsväsendes historia.
Utom de här ofvan omnämnda trenne prisskrifterna innnehålla den äl-
dre Vitterhets-Akademiens handlingar en grundlig sådan, med hennes
stora pris F781 belönad, om Svenska Sjömakten i äldre tider och +
synnerhet under Konung Erik XIV, författad af: dåv. Docenten vid: U-
niversitetet i Åbo, sedermera Erkebiskopen Dr. fakob Tengström.
Frosteri Inledning till Svenska Krigslagfarenheten (tr. 1765) samt
många yngre verk och afhandlingar lemna äfven värderika bidrag till
kännedomen af Svenska Krigsmaktens skick och utbildning under sär-
skilda. tidehvarf: SR
- TT) Blott på 26:te året gammal, E
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
