Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIX) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [11] Hamilton, Afhandling om Svenska Krigsmagtens och Krigskonstens tillstånd under Kon. Gustaf II Adolfs regering. Kgl. Witterh.-, Hist.- och Antiqv. Akad. Handl. del. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
453
I en inledning yttrar sig Förf. att ”den Svenska krigs-
hären blef genom och under Gustaf II Adolf ett mönster för
alla ähdra och att ”hans uppträdande såsom krigskonstens
omskapare bildar öfvergången till dess nyare historia, hvar-
efter den oupphörligt fortgått i samma rigtning.” Men Förf.
är en för klarsynt och för kunnig historikus för att anse men-
niskoförmågan kunna skapa något af intet. I händelsernas af
försynen bestämda kedja, undfaller honom icke länkarnas oaf-
brutna sammanhang. Då han ifrån Gustaf II Adolfs omskapelse
af krigskonsten bärleder dess nyare skick, tillägger han: ”rätt-
visan fordrar likväl ett medgifvande, att denna genom före-
gående uppfinningar och händelser var bestämd.” Ibland de
bestämmande orsakerna nämner han ”krutets allmännare begag-
nande.” Deraf icke blott en förbättrad kanon-konstruktion och
artilleriets förökande” samt förändringarna i sättet att anfalln
och försvara fästningar, utan äfven, hvad i många afseenden
vigtigast blef, en tunnare uppställning af fotfolkets massor,
dess derigenom ökade rörlighet och allmännare brukbarhet,
samt, i följd bäraf, dess förhöjda anseende. Äfvenledes an-
nh Förf. den utveckling, som krigskonsten i allmänhet och
fästningskriget i synnerhet erhöll under det Nederländska fri-
betskriget. Gustaf Adolf; som sjelf” hyste en synnerlig hög-
aktoing för Prins Moritz af Oranien, hade tidigt gjort sig un-
derrättad om främmande makters "krigssaker genom samtal med
de flera utländska officerare, som efter stilleståndet 1609 mel-
lan Spanien och Förenta Nederländerna kommo till Sverige för
att der söka sin lycka. Åtskillige bland Sveriges, före och
under trettioåriga kriget, mest herömde fältherrar hade i Prin-
sarnes af Oranien skola erhållit sin första bildning. dJakob
Pontusson De la Gardie begaf sig 1605, efter slutad fången-
skap i Pohlen, till Nederlädiderna: Gustaf Horn ditsändes 1625
och åtföljdes af Torstenson, som på Konungens befallning
qvarstadnade der ett år; likaså VVinger Stjernsköld samt
andre utmärkte Svenska krigare.
- Sjelfva afhandlingen bar Förf. indelat i kapitel, af hvilka
hvart för sig skulle kunna betraktas som en monografi, snara-
re öfverflödigt rik än fattig på faktiska uppgifter, hemtade
ur, till en del sällsynta, tryckta skrifter, samt ur handskrifna
handlingar, dem Förf. med outtröttlig flit uppletat i flera sär-
skilda arkiver. - Endast skulle vi hafva önskat en något för-
ändrad ordning af kapitlen. Det första om krigslagar och
kr igsordning hade, efter vårt omdöme, bort föregås af dem,
som göra läsaren bekant med dessa lagars föremål.
Sedan Förf. uti detta kapitel i korthet omtalat så väl de
gårdsrätter, som från början af 1300-talet blifvit vid särskilda"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
