Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIX) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [12] Rabe, Latinsk Grammatik för Skolor och Gymnasier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
dock anmärkas, att skillnaden i betydelsen mellan vissa kon-
junktioner kunnat något tydligare bestämmas.
3. I. Kanske lärjungen lättare fattade skillnaden mellan si
non och nisi, om det förra öfversättes med: om icke, och det
sednare med: så framt icke.
9. Då unde, quo, qua äro adverbia relativa, hvarföre sät-
ta dem bland konjunktionerna? ;
Vi öfvergå till några anmärkningar öfver syntaxen.
109. Anom. ”Att ordna satsens delar efter deras förhål-
lande till hvarandra kallas att konstruera satsen.” Då vi i de
flesta af våra anmärknvingar satt oss på lärjungens ståndpunkt,
må det förlåtas oss. om några synas nog småaktiga. Vi bhe-
tvifla här, om någon. lärjunge fattar betydelsen af ordna,
utan att förut känna den af konstruera; af det öfversatta
leder han sig då baklänges till öfversättningens betydelse. Lät-
teligen ser han i uttrycket ordna snarare en anspelning på ett
rhetoriskt, än ett syntaktiskt förbållande.
410. Der säges, att enkel kallas en sats, som består
af enskilda ord. Denna definition båller. svårligen profvet.
Jag kan ja sammanställa en mängd enskilda ord, utan att nå-
gon egentlig sats derigenom uppkommer, och endast några få
på det sättet, att flera satser uppkomma. Och det exempel,
Förf. anförer, är ieke det af en sammansatt sats, utan af en
enkel sådan, tillsammans med en bisats: ”pater rogat, ut ve-
nias.” Ref. finner ej något skäl att ogilla den gamla gram-
matikaliska definitionen: en enkel sats är den, som har ett
subjekt och ett predikat, en sammansatt, som har tvenne sub-
jekter och ett predikat, eller ett subjekt och tvenne predika-
ter eller ock två eller flere subjekter och predikater 0. s. v.
-X 412. Innehåller läran om ordställningen, en sak, som
blott i allmänhet, men icke i detalj låter sig bestämmas. . Ock-
så har Förf. endast uppställt den vigtigaste och säkraste re-
geln. Det tillägget, att om ej ordet, hvarpå tonvigten ligger,
sättes först eller sist, så ställes det ”inom en särskild sats-
del”, har han gjort efter andras föredöme; ett tillägg, som
just ej innehåller någon bestämd föreskrift.
114. Anm. 1. Här säges bland annat, att hvilket ord som
helst kan utgöra subjekt, när blott dess ljud eller form af-
ses; hvarpå såsom exempel anföres: quid est diu? vore ej lämp-
liga alt säga: när blott dess begrepp afses?
113. Anm, ”Praedikatet är alltid ett verbum finitum, an-
tingen ensamt eller tillsammans med en nomen, en infinilivus
eller en accus. med infinitivus.” Bland exemplen anföres visst
aupplysningsvis: Cincinnatus dictator fuit; men särskildt bade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
