Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II (XXIX) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [12] Rabe, Latinsk Grammatik för Skolor och Gymnasier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
något bort såsom regel nämnas om predikatels genus. Jemf.
följande 8. ; |
2416. Anm. 1. ”Ofta rättar sig praedikalets genus efter
det närmast stående subjektet. Thrasybulus contemtus esta
Tyrannis atque ejus solitudo. Man kunde tillägga: ”hvilket
subjekt då bör vara det vigtigare eller vigtigaste i satsen.”
117. ”Efter flera subjektet i singularis sättes predi-
katet, om subjekterna betraktas såsom tillsammans utgöran-
de flera 0. sv.” - Bestämningen tillsammans, som gör ut-
trycket hardt nära absurdt, borde vara borta.
”119—2920. Läran om interjektionerna borde vara noggran-
nare behandlad. Så heter det t. ex. ”nominativus sättes vid
utrop tillsammans med en interjektion.” På denna regel må-
ste nybörjaren oundvikligen förvilla sig. Ty interjektion kom-
mer ju aldrig i fråga, om ej vid utrop. Dessutom får läsaren
visserligen veta; att några interjektioner sättas med nominati-
VUs , Alden med vocativus, somliga (längre fram $. 451) med
accusativus eller dativus, men en fullständig uppgift der-
öfver, när den eller den interjektionen bör arvändas: samt
med föl kasus , finnes icke. :
493. Anm. 1. . » » stundom letcbknas personen genom
ett pronomen possessivum, t. ex. nostrum consilium laudandum
est, qui haec noluerim. Ett annat exempel hade bort väljas.
En eftertänksam lärjunge skall grubbla öfver, att på ett pro-
nomen possessivum, som betecknar subjektets pluralis, följer
qui med verbum i singularis.
424. ”Reection kallas det förhållande . då jemte ett ord
sältes en nomen, hvilket (genom böjning) beror deraf till sin
form.” Denna definition synes Ref. hvarken till innehållsbe-
stämning eller uttryckssätt vara att gilla. Dessutom torde den
passa in äfven på RR nee ty också biordet beror ju
till sin form af hufvudordet.
Ref. fruktar, att Molmjäner ej skola Hållasböre räkning
för, att han här infört benämningen ”objekt” i en ny och o-
vanlig bemärkelse, då han säger: ”Det- nomen, som sålunda
beror af ett ord, kallas objekt, t.. ex. consolatus Ciceronis.”
Detta ord böteckn nar ju i sitt allmännaste begrepp föremålet
för den verkan, som beteckas af det styrande ordet. Om man
således säger: amare deum, amans dei, eller amor dei (kärlek
till Gud) så må deus i alla dessa fall kallas objekt; men uti
amor dei i betydelse af Guds kärlek tillandra, föndaj ju amor
heldre kallas objekt och dei subjekt, än tvärtom. Likaså i
fråga om carmina Ennii; der är ej Ennius objekt, utan fast
"mer det logiska subjektet, så framt man ej vill tänka: verser
om Ennius. Med ett ord: aft i sådant fall, som det ifrå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
