Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - Tham, W. Svenska Rådet under våren och sommaren 1660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
Såsom den egentligen ledande inom Rådet, vid denna
tid, framstår Drotzet Pehr Brahe. Enkedrottningen var en
alltför obetydlig personlighet att kunna vinna eller behålla
något stort inflytande i en rådsamling, som bestod af män
mestadels af stor förmåga, pröfvade i mångfaldiga skiften, och
genom deras ställning i staten samt genom enskildt förmögen-
bet nästan oberoende. Dessutom var hon nu, i anseende till
sorgen efter sin aflidne gemål, ej alltid närvarande vid öf-
verläggningarne; man brukade visserligen i detta fall tillfråga
henne, innan ärendena slutligen afgjordes; men man beslöt
dock (den 18 Mars), att hennes underskrift under expeditio-
nerna ej skulle anses oundgängligen nödvändig. Af de när-
varande äldre Riksråden hade Drotzet merendels medbåll i
allt; blott Flemingarne, Herman och Jöran, särdeles den förre,
visade från början en håg till motstånd, som tydligen sam-
:manhängde med den roll, hvilken denna slägt spelat under före-
gående regeringar. Men det anmärktes, att H. Fleming ej in-
fann sig i Rådet förr än den 20 Mars, då Drotzet, för att
sköta sin helsa, begärt tjenstledighet för en tid. Att Drot-
zets inflytande en- och annan gång kändes tryckande för de
yngre Riksråden, få vi tillfälle att se.
Bland Rådets första omsorger måste just vara att ordna
sina egna inre förhållanden, , formen för ärendenas både af-
görande och expedierande. Ständerna hade, i sitt beslut om
regeringens förande till nästa riksdag, ej uppdragit ens de
löpande göromålen åt någon viss del af Rådet, utan lemnat
åt Enokedrottningen och samtlige närvarande Riksråder att af-
göra och underskrifva allt bvad i Konungens namn skulle
utgå. Man synes ej hafva velat taga detta i bokstaflig me-
ning. Redan några dagar sednare, medan ständerna ännu
voro tillsammans (den 21 Februari), fann Rådet för godt,
att alla kungliga skrifvelser skulle undertecknas blott af Enke-
drottningen och andra sex de äldste. Detta synes dock ej
hafva blifvit tillämpadt; men dylika förslager återkommo gång
efter annan, och utgingo mest från Drotzet, som särskildt
ville förbehålla sig, äfven om han för sin belsa ej kunde del-
taga i rådplägningen, att få del af hvad som förehades, och
deröfver: säga sin mening. Då fråga en gång uppstod (der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
