Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - Tham, W. Svenska Rådet under våren och sommaren 1660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1909
För att dock för. framtiden bringa någon reda i finan:
serna, uppdrogs på Flemings och Bondes egna påminnelser,
åt kammarkollegiet, med biträde af några andra af Rådet, att
öfverse kronans räkenskaper, och uppgöra ett statsförslag.
J. Rosenhane, som häruti deltog, uppgifver Rikets gäld vid
denna tid till 47 tunnor guld, med blott 7 tunnor guld att
påräkna till dess afbetalning. Statsförslaget nämnes i proto-
kollerna (den 2 April) såsom färdigt, gilladt och underskrifvet.
Äfven i öfrigt röja såväl Rådets protokoller som registra-
turen. mycken verksamhet å styrelsens sida under de första
veckorna efter riksdagens slut, medan man ännu var qvar i
Göteborg. De yttre förhållandena ådrogo sig mesta upp-
märksamheten; men äfven för inre anordningar hade man tid.
Bland annat blefvo de: modifikationer i tull-reglementena, som
ständerna önskat, verkligen bragte till stånd (den 24 Mars).
Den 4 April begaf man sig på väg till Stockholm, öfver
Jönköping, Grenna, der Rådet visserligen för första och till”
vår tid enda gången bade en session (den 15); samt Linköping.
I den sistnämnda staden dröjde man halfannan vecka, och hade ’
vidlöftiga öfverläggningar, mest om fredsunderhandlingarne med
Danmark. - Denna angelägenhet nalkades’ sin dtvceklings den
häftade nu mera blott på några saker af jemnförelsevis un-
dererdnad vigt, hvaribland frågan om Bornholm, som Danske
HKonungen återtagit under kriget, och för ingen del ville lemna
tillbaka , emedan han gifvit innebygg arne, då de med blodigt
våld befriat sig från SYeniots välde, sitt hedersord att ej åter
låta dem Kösknd under; detsamma. I stället erbjödos några
adliga. gods i Skåne: Detta anbud var pluraliteten af Rådet
ej obenägen att antaga; men H. Fleming, understödd af J
Rosenhane, Mörner m. fl., anmärkte (den 235 April) att Born-
holm var i ekonomiskt hänseende staten till större fördel,
särdeles som de der godsen ej länge torde stadna i kronans
besittning. Hvad å andra sidan anfördes, att det vore ange-
läget att draga Skånska godsen ur den Danska Adelns händer,
på hvars trohet ej var alt bygga; detta skäl ville han ej er-
känna: om man ock vore af med den Danska Adeln, kunde
man ej vara säker på prester och bönder; deremot, om Adeln
vore qvar i landet, kunde dess egen fördel förmå den att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
