Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - Tham, W. Svenska Rådet under våren och sommaren 1660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
det skulle taga revisionssakerna på sin lott. Men detta gick
ännu ej i verkställighet, och man blef vid det gamla. Mot
den föreslagna beredningen genom särskildt dertill utsedde
män utom Rådet, anmärkte Bonde, att en sådan inrättning
skulle medföra kostnader; man kunde ju vid förekommande
anledningar, om så nödigt syntes, inhemta samma personers
råd och betänkande. — Gång efter annan visa sig visst ej
ogrundade misstankar mot Sekreterarne, att de icke böllo
hemligt, hvad de hört i Rådet; man fann för godt (den 24
Maj), att blott den sekreterare fick vara inne i rådsalen, som
för tillfället satt vid protokollet. Men detta synes ej ba blif-
vit vidhållet. Från början af Juni hade man tvenne sekreterare
vid protokollet. Å andra sidan beviljades nu, såsom förr va-
rit brukligt, åt unga adelsmän, att afböra Rådets öfverlägg-
ningar, på det de skulle kunna göra sig så mycket mera
skickliga till de tjenster, som en gång kunde dem ombetros.
Så skedde (den 30 Juni) med tvenne sedermera ryktbare män,
Johan Gyllenstjerna och Anders Liljebök. Deremot hände det
emellanåt, då vigtiga ärenden förebades, att samtlige skrifvarne
befalldes gå ut, och antingen fördes protokollet af någon af
Rådets egua medlemmar, eller fördes det alldeles icke. Så
till exempel vid "slutet af Augusti, rörande Drottning Chri-
stinas väntade ankomst till riket.
Drotzets inflytande; fortfor för öfrigt att vara ganska stort;
hans "mening hördes alltid med uppmärksamhet, och blef of-
tast den gällande. Också var han ömtålig för motsägelser:
B. Horn och några andra af de yngre Riksråderne hade yttrat
sig i åtskilliga diplomatiska ärender, såsom rörande Bornholms
vederlag, och om behandlingen af den redan under förra re-
geringens tid på misstankar häktade Corfitz Ulefeld; de hade:
äfven försvaral sin mening mot Drotzet med någon ihärdighet;
och -derföre fått höra, att de voro envisa. Då fråga blef
(den 27 Juni) om uppsättande af bytesbrefvet för Bornholm,
yrkade B. Horn, att man dervid skulle se sig väl före. ”Det
är ej godt”, svarade Drotzet, ”att uppsätta något bref efter
så mångas meningar.” Horn genmälte, att eftersom det blir
så illa upptaget, hvad han blott diskursvis yttrar, ville han
hädanefter tiga. Drotzet tog illa vid sig, och fordrade upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
