Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - Tham, W. Svenska Rådet under våren och sommaren 1660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
om regeringens sammansällning för kommande: tider. Härom
talade man vidt och bredt i början af Juni; Bonde föreställde
sina embetsbröder, alt de, genom sin tveksamhet att ikläda
sig ansvaret för lånet, just gåfvo de långifvande så mycket
större skäl att misströsta om framtida liqvid. Han lyckades
slutligen (den 7 Juni) att erhålla en borgensförbindelse, men
ej af en för alla och alla för en, utan ”efter skälig propor-
tion, och med förbebåll, att det ej skulle lända till prejudis,
så att man alltid skulle fordra Rådsherrarnes borgen för sta-
tens gäld.” De la Gardie, som just denna dag, som nämdt
är, åter hörjat deltaga i Rådets öfverläggningar, var bland
dem, som gjorde motstånd mot Bondes begäran,
En annan penningetillgång tänkte man att söka i utländ-
ska subsidier. Det var nu en subsidiernas’tid i Europa, då
staterna för penningar köpte hvarandras mera eller mindre di-
rekta biträde till ofta nog temligen främmande ändamåls vin-
nande. Frankrike framför alla andra väpnade med detta me-
del sina medtäflare i makt eller handel till inbördes strid.
Sveriges föregående regeringar hade med småningom minskad
motvilja gifvit sig in på denna bana, som ej var rätt fördel-
aktig för den egna sjelfständigheten. Vi få framdeles tillfälle
att visa, huru den nu ingående förmyndarestyrelsen alltmera
kom derhän, att påräkna subsidier såsom oundgängliga äfven
för den så kallade hemstatens behof, ehuru ett nödigt be-
vakande af de yttre förhållandena tjenade såsom förevändning.
— Nu fästade man sina förhoppningar i detta afseende än
på Holland (den 19 Juli), af hvilket man ansåg sig hafva
subsidier att fordra enligt traktater från aflidne Konungens
tid; än på Frankrike (den 21 Juli), hvars ombud i Helsingör,
Terlon, i Maj gifvit de Svenske underhandlarne anledning att
vänta något understöd; en väntan, som dock ej bekräftades
af Hofkansleren Björnklous bref, hvilken vistades vid Franska
hofyet; än slutligen på Polen, i fall att man skulle deltaga i
dess strid mot Ryssland. ;
Drotzet satte i fråga (den 23 Maj och 26 Juni) att in-
föra en afgift af stämpladt papper för alla rättshandlingar,
närmast till fördel för Hofrättens tjenstemän, hvilka klagade,
att de ej fingo ut sina löner; men detta ansågs ej kunna ske ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
