Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - Tham, W. Svenska Rådet under våren och sommaren 1660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
utan ständernas hörande, Likaledes ville han för Hofrätternas
räkning taga i anspråk inkomster af domsagor på landet"),
och af Konungens andel af sakören. s /
Man tänkte på ökade tullafgifter (den 419 Juli), men
Creutz invände, att ”ju mera tullarne stegras, desto mera
stjäles in.” Man tänkte på att öka eller ändra kompagniernas
privilegier, för att kunna taga deras biträde i anspråk; men
häremot talade allmänhetens missnöje med dessa privilegier.
Man tänkte på pantsättning af kronans inkomster af tullar och
annat; men de voro redan mestadels besvärade med äldre in-
visningar. Den 140 Augusti anmälte Bonde, att ”nästa års
stat var graverad med 8 tunnor guld.” De la Gardie klagade,
att alla förslag, som göras, blifva ogillade; han visste nu in-
gen råd.
En tillgång erhjöd sig genom det med Danmark öfverens-
komna utbytet af Bornholm mot någon motsvarande ersätt-
ning. Det sattes väl i fråga att fordra denna ersättning till
någon del i penningar; men Danmark var ej i mindre för-
lägenhet om mynt, än Sverige; och efter långvariga under-
handlingar med Sehestedt, "Danmarks sändebud i Stockholm,
kom man derhän, i slutet af Juni, att mottaga 17 adliga
gods, uppskattade till 8500 tunnor ”hardt korn”, hvilket dock
syntes många, såsom Bonde, J. Rosenbane m. fl. vara alltför
litet. Sehestedt hade emellertid från början bjudit vida min-
dre, och låtit förstå, att man borde hafva undseende med
hans Konungs närvarande svåra belägenhet. Bonde anmärkte
härvid i Rådet (den 23 Juni), att aflidne Konungen, som ej
var någon Magnus Smek, skulle ej hafva gått in på några
artigheter. — Bytesbrefvet var knappt justeradt, förr än det
talades om att med de nyförvärfvade godsen förnöja krigs-
befälets anspråk. Då det någon tid derefter (den 25 Augusti)
kom i fråga att upplåna penningar på en del af dessa gods,
anmärkte Tott, att man åtminstone måste förbehålla sig åter-
lösningsrält. Drotzet menade att detta förstods af sig sjelf;
- X) Det heter i protokollet, ”att alla häradsrätter skulle redresseras
under Hofrätterna”, hvilket synes innebära den mening, att de lägre
domstolarne i Sverige utgått ur de högre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
