Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - Tham, W. Svenska Rådet under våren och sommaren 1660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
Drotzet att ej länge uppskjuta Riksdagen, på det frågan om
regeringen måtte snart blifva afgjord, och ”grannarnes stämp-
lingar i tid förebygda.” Slutligen (den 25 Juli) utsattes Riks-
dagens öppnande till den 21 Seplemhar.
En fråga, som i sammanhang härmed väcktes (den 2,
25 Juli), var den, huruvida de nyvunna provinsernas ständer
skulle kallas till Riksdagen. Drotzet ansåg det vara tjenligt,
på det man från början skulle vinna deras tillgifvenbet; åt-
minstone vore det oundvikligt att inbjuda dem till begrafnin-
gen. Men HKansleren och andra trodde, att deras tillkallande
nu skulle medföra många svårigheter, som på förband borde,
och blott med Svenska ständernas hörande kunde häfvas. J.
Rosenhane påminte bland annat om den svårighet, som kunde
uppstå, om de Skånska adliga familjer, som härstammade från
» Riksråd, fordrade att upptagas i andra klassen på Riddarhuset.
I allmänhet fann man dessa ständers rum bland de andra icke
lätt att bestämma. Drotzet å sin sida ville ej veta af, att
de Skånska bönderne skulle kallas till Riksdagen: de hade al-
drig förr baft rätt till sådant. Häremot åberopade Tott Gott-
lands exempel, hvilket var en eröfrad provins, lika väl som
Skåne, men hvars allmoge ändock deltagit i Riksdagar. Men
Drotzet svarade, att härtill fanns ett skäl deruti, att Gott-
land alltid tillförne varit räknadt såsom lydande under Öster-
götland. Creutz yrkade att Jemterne, sedan de kommit un-
der Sverige, förbrutit sig så mycket, att de gjort sig sin
riksdagsrätt förlustiga. Man stadnade vid det beslut att om
dels till länsman, och kunde ej mera blifva Herredagsman. Några
bönder, hvilka aflagt vittnesmål i hans process, men ej velat stå fast
vid sina ord, och af denna anledning blifvit förklarade ärelösa, blefvo
rebabiliterade mot lägre böter. Till Grefve Thure Oxenstjernas rätte-
gång var anledningen hans egenmägtiga och hårda förfarande mot sina
underhafvande, hvilka å sin sida synas bafva sökt hämnd på eget be-
våg. Utslaget blef till böndernes fördel, och stadfästades af Rådet,
för att, såsom Drotzet yttrade (d. 15 Avg.), ”någorlunda tillfreds-
ställa Bönderne, som vid Huiksdagen annars kunde få alltför mycket att
lamentera öfver, så ock på det justisen må hafva sin gång.” Dock
skulle, beslöt man sednare (d. 14 Sept.), ”exekutionen ske med mo-
deration, att Grefven ej dervid choqueras.” — Detta till rättelse af
den framställning af saken, som finnes i ofvan anförda skrift s. 41, 42.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
