Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - Tham, W. Svenska Rådet under våren och sommaren 1660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
alltsammans först höra ständerna. Föröfrigt ville man gerna
unna Skånska Adeln dess privilegier, och den likhet med den
Svenska Adeln, som i fredsfördragen var dem lofvad; ehuru
Bååt ansåg det vara nyttigast, om den flyttade ut ur riket,
> och dess gods kommo i Svenskars händer.
. Den instundande Riksdagen förorsakade Rådet i allmän-
het, och naturligt nog, mycken oro; särskildt i afseende på
börderne yrkade S. Rosenhane vid sist nämnda tillfälle, att
Landshöfdingarne borde påminnas att till Herredagsmän ”utse
beskedlige män af allmogen, och de der ej tänka brouillera”;
dock att de dervid skulle gå försigtigt tillväga. Men Tott
rådde, att häruti ”ej för myeket skrupulera, för att ej väcka
misstankar.” Att med September månads början, då tiden
till ständernas sammankomst nalkades, och då alla bemödan-
den att bålla Drottning Christina på afstånd misslyckades;
att oron då växte, och huru man sökte skydda sig mot ho-
tande faror, och leda allt till en både för ögonblieket och
framtiden betryggande utgång, är förut visadt. — Styrelsens
kela beteende under detta 7 månaders interregnum röjer onek-
ligen, med den brist på säkerhet, som ena obestämd både
ipre form och yttre ställning måste medföra, dock en konse-
qvens ochj fasthet, som nästan blott hos oligarchiska Råds-
församlingar träffas. Också var Brahe, en man från Gustaf
Adolfs dagar, en ledare af annan art, än sedermera den ta-
langfulle men haltlöse Magnus Gabriel de la Gardie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
