Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [13] Om Aristokratfördömandet i Svenska historien jemte granskning af tvenne blad i Prof. Geijers trenne föreläsn. af A. Fryxell. första häft.; Tredje tillökta uppl.; — Svar till Prof. Fryxell af E. G. Geijer; — om Aristokratfördömandet i Svenska historien. Andra häftet (alla tre skrifterna i samma rec. af B—lk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfversigt af den nyaste Litteraturen.
15] Om aristokratfördömandet 1 Svenska historien
jemnte granskning af tvenne blad i Prof. Geijers tren-
ne föreläsningar af And. Fryxell. Första häftet. Tredje
tillökta Upplagan. Upsala, 1846. Wahlström & C. 64 sid. 8:0.
(Priset: 28 sk. b:ko).
Svar till Professor Fryxell af E. G. Geijer. Andra
upplagan. Stockholm, Hjerta L. J. 1846. 104 sid. 8:0. (Pri-
set: 28 sk. b:ko).
Om aristokratfördömandet i Svenska historien. An-
dra häftet. Upsala, 1846. Wahlström & C. 73 sid. 8:0. (Pri-
set: 28 sid. 8:0). :
Två revolutioner, den religiösa i början af sextonde år-
hundradet, och den politiska i begynnelsen af det adertonde,
har den pragmatiska behandlingen af Svenska historien att
tacka för sin uppkomst och utbildning. Olaus Petri, Jakob
Wilde, Sven Lagerbring och Anders af Botin äro de namn, :
som på detta fält förvärfvat sig rätt till landsmäns erkänsla.
Den renaste, trognaste blicken egde Olaus Petri, det klara-
ste medvetande af sitt mål Jude. Aran af den vidsträck-
taste forskning tillhörer Lagerbring och, näst honom, kanske
Botin. De tvenne sistnämnde hunno, måhända just i följd af
forskningarnes vidsträckthet, med sina stora historiska arbeten
icke särdeles långt i tiden. Med dessa arbeten stadnade båda
inom medeltiden. Detta är emellan dessa bägge utmärkta män
två likheter. Och de äro ej de enda. Lagerbring och Botin
skrefvo båda, dels inemot, dels kort efter det af 1719 års
aristokrater grundade styrelsesystemets fall, på en tid, då
man med mindre utbildade begrepp, än våra dagars, om den
i samhällsutvecklingen berrskande nödvändighet, under ifrigt
sökande efter en orsak till kvarje verkning, i sjelfva verket
behandlade båda såsom temligen tillfälliga, och följaktligen
gerna på hvar tid och de då styrande sköt skulden äfven till
det, som i långt förutgångna tidehvarf och nationens derunder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
