Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [13] Om Aristokratfördömandet i Svenska historien jemte granskning af tvenne blad i Prof. Geijers trenne föreläsn. af A. Fryxell. första häft.; Tredje tillökta uppl.; — Svar till Prof. Fryxell af E. G. Geijer; — om Aristokratfördömandet i Svenska historien. Andra häftet (alla tre skrifterna i samma rec. af B—lk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2038
bestämda riktning ade" sin fullständiga grund. Hvarken La-
gerbring eller Botin undgick ipflytelsen af dessa förhållanden.
Den röjer sig i Lager beings fallenhet att hos aristokratien i
allmänhet, och Botins, att hos den andliga aristokratien isyn-
nerbet söka rätta grunden till nästan allt. som 1 Svenska me-
deltidens historia synes nedslående. Och den inflytelse, de
sjelfve emottagit, fortplantade de utan tvifvel på många lä-
sare, hvilkas omdöme öfver vår medeltid af dessa frejdade
författare bestämdes.
På omdömet öfver sednare tider har deremot ingendera
utöfvat ett sådant inflytande, som i afseende på medeltiden.
Lagerbring har öfver Svenska historiens sednare tidehvarf blott
lemnat: ett temligen torftigt, färglöst sammandrag; och Botin
hade i sitt arbete, Om Svenska hemman och jordagods, blott
tillfälle att öfver vissa tidpunkter i sednare årbundradena och
vissa inom dessa flänntren: fallande regeringsåtgärder uttala
; sitt. omdöme.
Ej beller uppstod någon ne af Botins eller Lager-
brings anda, att i den utarbeta en större teckning af sednare
sekler... Man egde öfver dessa och öfver särskilda delar deraf
skildringar, olika, som författarnes individualiteter, men sällan
höjande sig öfver medelmåltan; — — den yppersta, utan tvif-
vel, Hallenbergs Historia öfver den store Gustaf Adolfs regering.
Så stod Svenska historieskrifningen, när en ny epok deri
framkallades af en ny poiitisk revolution, den af år 1809:
Denna epoks egentlige och ypperste representant är Hr Geijer,
som i Sverige först infört den historiska konsten, med sitt
snille öfver de aflägsnaste, som ’de närmaste, tidehvarfven
spridt ett förut okändt ljus, skingrat ensidigheter och fördo-
mar af alla slag, och, under Jupsrde af opartisk rättvisa åt
alla, som i. Svenska historien gjort sig ett namn, första gån-
gen uppvist den inre nödvändighet, hvarmed Svenska folket
bildat sig till bvad det nu är.
Bredvid Hr G. har Hr Strinnholm i samma anda arbetat
för samma mål. Och de, som ej känt sig kallade att följa
Hr G:s djerfva gång bland flydda årbundradens minnen, hafva
i Hr S. funnit en lika ädel, lika tillförlitlig ledsagare, men
som ej af sina följeslagare fordrat sådana ansträngningar, som
det stundom kostar att följa Fr G.
Ännu talrikare läsare, än desse författares skrifter funnit,
hafva de berättelser ur Svenska historien förvärfvat sig, hvil-
ka blifvit oss lemnade af Hr Fryxell, en man, som i konsten
att. sammanknippa strödda drag till en lätt och underbållande
läsning troligen inom Sverige ej har någon annan like än Hr
Crusenstolpe, och som ej endast i arten af sin förmåga, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
