Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [13] Om Aristokratfördömandet i Svenska historien jemte granskning af tvenne blad i Prof. Geijers trenne föreläsn. af A. Fryxell. första häft.; Tredje tillökta uppl.; — Svar till Prof. Fryxell af E. G. Geijer; — om Aristokratfördömandet i Svenska historien. Andra häftet (alla tre skrifterna i samma rec. af B—lk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2441
Om någon ny Urban I genom sina predikningar: bidragit
aft. tända den nye korsriddarens mod, kunne vi naturligtvis
icke veta. Hr F. tyckes vilja tillägga sig sjelf allena äran af
det hjeltemodiga beslutet; och vi lavar i brist af tillförlitli-
ga urkunder, naturligtvis ingen rätt att sätta hans uppgift
i fråga.
Deremot äro vi oförhindrade att påminna, det korståg af
ålder mera påskyndat än uppehållit aristokratiers fall, och att
den första träffningen i det nu af Hr EF. började ej tyckes be-
rättiga -till stora förhoppningar hvarken för hans sak eller för
hövöm sjelf:
Han yttrar I. s. 62, att han hös skr slår i outplånlig
förbindelse: för sin andeliga utveckling. Alt ban ännu någon
tid -behöft gå i den skolan, innan han på detta fält drog i
strid mot mästaren, det ådagalägger han tillräckligt , då han
försöker på egen hand undervisa sina läsare om Sjendka stån-
dens rättigheter, ett ämne, deri Er F. väl bort ega bättre kun-
skap, förr än ban inlät sig i en strid af denna art. fö
Så förtäljer han, I-s.9, att adeln 1509: ädelmodigt upp-
offrat sin uteslutande rätt att besitta frälsehemman. Ölyck-
ligtvis fanns dock ej år 1509 för adeln någon sådan rätt att
uppoffra. Hr EF. bade gjort väl, om han före nedskrifvandet
af de anmärkta raderna, läst 27 8 af Adliga Privilegierna d.
46 Oktober 1725. Han skulle då funnit, Sill adelns veder-
likar samt prester och borgare långt före 1809 egde rätt att
köpa och besitta allmänt frälse, det vill säga, den slörsta
delen af frälsejorden 5) och att adelns uteslutande rätt endast
moderation, mais & la vaillanee, elle (la noblesse) se repandatt en re-
fus et en menaces. :Ces hommes, quw wont exeuse aucune passion, se
livratieni & toutes les leurs, et ils subissaient, comme toute; les assem-
blees, domination des plus violents. — — Elle (la noblesse) ne voulait
rien entendre, elle per de combattre et mowrir, et, ajoutait-e:le,
pour les lois et la justice.”
- Det var i början af ståndsförsamlingens öfverläggningar, Man vet,
huru det gick litet längre fram. Om 1650 års riksdag i Sverige-be-
rättar Hr F. sjelf: ”Ridderskapet hade infunnit sig ganska talrikt och
lysande. Det såg nästan ut, som ville man genom myckenhet oeh prakt
skrämma de andra stånden till tystnad.” Man vet, att hvad adeln då
fruktade och med Drottningens hjelp undgick, likväl några år sednare
gick i verkställighet.
Är det klokt att genom oförsigtiga yttranden återkalla sådana
minnen ?
+) Denna rätt utsträcktes till bondeståndet år 1789, Den hade aa
detsamma år 1809 varit i tjugu år utöfvad; och om än den lag, bvar- N
igenom den infördes, hade lika tvetydigt ursprung, som 1819 års förs 2
ändringar i tryckfrihetslagen, så voro dock omständigheterna 1809 icke
itt, som de
sådana, att man kunde tänka på att arnapga bönderna e
så länge opåtaldt njutit. &
Je
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
