Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [13] Om Aristokratfördömandet i Svenska historien jemte granskning af tvenne blad i Prof. Geijers trenne föreläsn. af A. Fryxell. första häft.; Tredje tillökta uppl.; — Svar till Prof. Fryxell af E. G. Geijer; — om Aristokratfördömandet i Svenska historien. Andra häftet (alla tre skrifterna i samma rec. af B—lk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ä rn fodugårdar och rå och rörs- samt
e- eller veckodagshemman, och att i afseende
på sådana hemman den omtalade. uteslutande rätten var in-
skränkt genom förbehållen rätt dels för Konungen att tillåta
"förtjenta ofrälse män alt köpa och besitta sådana, dels för
ofrälse män i allmänbet att under vissa förbållanden behålla
de hemman af omförmälda slag, som 1725 befunno sig i o-
frälsemans ego.
I ordalag, som åtminstone ej vittna om historieskrifvarens
lugn och oväld, omtalar Hr F. I s. 24 suveränitetens öfver-
lemnande åt Carl XI och Gustaf HL I frågan om enväldets
förkastlighet tänker rec. hufvudsakligen lika med Hr F.; och
det är således endast ordalagens olämpligbet, som här väckt
hans förundran. Men på följande sidan, 25, tillägger Hr F.>
att den erbudna ”piece de résistance var första gången re-
duktionen — — välan! det kunde ör löna mödan, ursäkta
förnedringen — — men andra gången! Vi Sia böner, som
utkastades.”
. Här måste vi ed Hr F:s tillåtelse säga honom, dat han
icke känner den ”piece de résistance”, som 4789 erböds all-
mogen. Han hade ej vågat tala så som han gjort, i fall han
vetat något om det han i sin öfverilning Häninde:
Hr F. ordar om förnedring, om folkets förnedring af att
åt Carl XI uppdraga en makt, som adeln tillskansat sig och
missbrukat. Välan! Men föll det ej Hr F. in att också Jadå
en blick på den förnedring, hvari Svenska skattebonden före
är 1789 sig befann och bhvarur ban då lösgjordes? Eller
var det ingen förnedring, att skattebonden var underkastad
länsmannens tillsyn, huru han byggde och häfdade sitt hem-
man, medan 25 8 i adelns privilegier förklarade, att, såsom
hvar adelsman hade fritt att göra sig sitt gods och egendom
så nyttig, han kunde, så skulle kronones betjente ej vara
adelen hinderlige, eller befatta sig med frätsegodsen vidare,
än att uppbära hvad till Konungen deraf borde utgöras? Var
det ingen förnedring. att skattebondas jagträtt ännu ej var
reglerad efter adelns beryktade motstånd åren 1751 och 1754;
att. skattehemmanet vid försäljning skulle hembjudas kndndie
att den sådant hemman lagligen åsatta jordeboks- och man-
tals-ränta kunde, utom i vissa fall, förhöjas, i den mån hem-
manet. odlades eller eljest förbättrades, och sist, att, till a-
delns säkerhet emot bondens öfverbud under täflan om tjenste-
RS folk, lagen bestämde huru många legohjon finge å kenime ne i
mån af hemmantalet, användas?
Var upphäfvandet af all denna förnedring, var den krono-
hkemmansåboar lemnade försäkran att, så länge de väl och för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
