Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [13] Om Aristokratfördömandet i Svenska historien jemte granskning af tvenne blad i Prof. Geijers trenne föreläsn. af A. Fryxell. första häft.; Tredje tillökta uppl.; — Svar till Prof. Fryxell af E. G. Geijer; — om Aristokratfördömandet i Svenska historien. Andra häftet (alla tre skrifterna i samma rec. af B—lk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
Deremot yttrar han i de åtta år sednare hållna föreläs-
piogarna, att det har sina stora svårigheter alt afgöra, i "hvad
förhållande Axel Oxenstjernas, i Konungens namn författade
och införda. Regeringsform stod till Gustaf Adolfs egna af-
sigter. I Kanslerns uppgift, att Konungen åt Capita för de
föra kollegierna velat uppdraga styrelsen under en minderårig-
ket, finner Hr G. ingen ting osannolikt. Men mycket mera
tyckes han ej heller våga antaga vara af Gustaf Adolf be-
stämdt bifallet. ”Ett”, säger Hr G., ”står fast: Gustuf Adolf
har ingen ting velat uppoffra af thronens rättigheter” ; och
derefter anmärkes, att i fråga varande regeringsform inkräk-
tat på Ronungens makt, ehuru den synes gå ut på, att lemna
den oförkränkt.
Den, som vill se, måste kunna se, att Hr G. år 1844
ansåg Gustaf Adolfs bifall till regeringsformen mera osäkert,
än han fann det år 48350; och att han, till en del åtminstone,
just på de i regeringsformen liggande jä Vält dar å konunga-
maktens område grundar sitt Stddare tvifvel").
13:o0 ”Fastän Gustaf Adolf sålde kronogods och skatte-
räntor, har dock Hr G. sagt, att denna Konung ville ingen
ting uppoffra af thronens rättigheter. Men när den aristokra-
tiska förmyndareregeringen på samma sätt afyttrade räntor
och kronogods, då har det af Hr G. blifvit kalladt ett vål-
dets verk; en plan att uppsluka thkronens rättigheter. — Fr.
har visat osammanhanget och motsägelsen af äfven dessa yt-
tranden.”
Den afgörande punkten är i detta ämne frågan, om för-
myndarestyrclsen vid sina försäljningar förfor på samma sätt,
som Gustaf Adolf vid dem, han företog. Kan det bevisas, att
förfarandet var olika, så förfaller Hr F:s anmärkning hel och
hållen.
Nu hoppas rec. redan i det föregående hafva ådagalagt
balten af påståendet, att förmyndarnes förfarande vid försälj-
ningen var detsamma, som Gustaf Adolfs.
Men ree. har i detta hänseende åtskilligt att tillägga,
som här har sin rätta plats. Rec. anbåller då först, att här
få lägga den vigt, som vederbör, på förmyndarestyrelsens
tilltag att utan något stöd af Jag 1:o i köpebrefven införa,
det drottningen inom natt och år efter sitt tillträde till rege-
ringen skulle betala köparne tillbaka deras köpeskilling, om
hon ville häfva köpen, och 2:o vid regeringens öfverlemnande
till henne, söka bibringa henne den öfvertygelse, det hon -
+) En annan grund, som Hr G. också anför, är ett yttrande af
Christina, hvilket år 4836 ej lärer varit honom bekant,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
