Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [13] Om Aristokratfördömandet i Svenska historien jemte granskning af tvenne blad i Prof. Geijers trenne föreläsn. af A. Fryxell. första häft.; Tredje tillökta uppl.; — Svar till Prof. Fryxell af E. G. Geijer; — om Aristokratfördömandet i Svenska historien. Andra häftet (alla tre skrifterna i samma rec. af B—lk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
En sl tförklaring återstår för ree: att gifva.
> I anledning af Hr F:s påstående, att Svenska adeln och
aristokratien af flera våra häfdatecknare blifvit behandlade med
obillighet och orättvisa, frågar Hr G. bland annat:
”AÅr det väl den hederlige Lagerbring , som visat ett så-
dant adelsbat? Omöjligt.” — — ”Eller Botin? Han deklamerar
1 sin ofullbordade Svenska folkets historia något emot medel-
tidens kathbolska hierarki. Att aristokratien har öfver honom
att beklaga sig, kan j jag ej finna.”
Hr F. har både i 4:a häftet, 5:e upplagan, s. 7, och i
2:a häftet, s. 59, afskrifvit dessa yttranden, dock så, att ban
ur yttrandet om DBotin uteslutit orden: ”Han deklamerar — —
katholska hierarki.”
Derefter ,har han i båda häftena såsom en motsats till
dessa Hr G:s omdömen anfört några meningar ur ett af rec.
en gång fäldt omdöme, som i sin helhet lyder så:
”Botin och. Lagerbring kalla väl ej sina arbeten prag-
Hiatiska. och hafva ej heller med en Iildes klarhet tänkt och
fastbållit det mål, dit de bhänförde alla föregående orsaker,
men deras pragmatiska anda låter sig ej misskänna. Den And-
liga och Verldsliga Aristokratiens utveckling och tillgrepp voro,
ir en tid då en Aristokrati ännu i vårt fosterland sökte emot
den växande Demokratien försvara återstoden af sina en gång
åtkomna prerogativer, deras älsklingsämne : ett ämne, hvars
framställning den tiden ännu egde en national vigt och for-
drade sann ”frimodighet. Huru genom denna Aristoksatis för-
vållande Svenska Folkets gamla rätt ech dygd undertryckts,
och Svea rike blifvit något helt annat, än det utan detta
ogräs skulle blifvit, upprepas i mångfaldiga variationer; och
under denna Sjal ses hela vår historia.”
”Men de råkade, under uppräknandet af dessa Aristokra-
tiens missbruk af sin makt (missbruk, dem ingen skonings-
lösare än Hr Geijer anmärkt), oaktadt sitt bemödande att bibe-
hålla Elistoriens lugn, mer än en gång att falla i stridsskriftens
ton; och äfven att från sin synpunkt se många saker ganska
skeft.. £agerbrings royalism och Botins mer än pröt dau
hat mot Katholicismen fördunklade åtminstone rätt ofta dessa,
1 så många afsecuden, förtjenta forskares blick” ?).
+) Naturligtvis anmärker Hr F. ej, att rec. i samma uppsats yttrat:
att Fr Geijer, som alldeles icke förtiger, att de store sjelfve föga
höllo de lagar, de stiftade, lemnat utan afseende det mödosamma för-
svar, som Lagerbring skrifvit för Magnus Smek, och i stället låtit
handlingarne tala” samt
”att det är en bland Hr Geijers förtjenster om vår historia att
emot den Lagerbringska royalismens blinda ifver, hafva lemnat oss en
opartisk tekning af Carl Knutssons inre styrelse.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
