Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [13] Om Aristokratfördömandet i Svenska historien jemte granskning af tvenne blad i Prof. Geijers trenne föreläsn. af A. Fryxell. första häft.; Tredje tillökta uppl.; — Svar till Prof. Fryxell af E. G. Geijer; — om Aristokratfördömandet i Svenska historien. Andra häftet (alla tre skrifterna i samma rec. af B—lk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
Exemplet är ständernas år 1644 gjorda påminnelse, att
”regeringsformen, som nu för thesse besvärlige tijdber skull
icke hafwer kunnat så noga nagelfahras, som synes att göras
behooff”, måtte innan kröningen med flit öfverses och så med
alla ständernas samtycke till evärdelig lag blifva införd och
stadfästad.
46:0 ”Hr G. har sagt, att samma” (16354 äv3) ”regerings-
form väsendtligen ingriper i ständernas rättigheter och stym-
par och åsidosätter dess” (läs: deras) ”former” — F. har med
många bevis ådagalaggt, att denna Or G:s uppgift alldeles
icke "sammanhänger ned: verkligheten.”
De många så kallade bevisen reducera sig till en anmärk-
ning, att sarmisankallunde af utskott, i stället för riksdagar,
hvilket G. förmodas hafva med sitt yttrande åsyftat, var van-
ligt före år 1654.
Man säger, att en regeringsform ingriper i rättigheter,
när den gör så, vore dylika ingrepp än så vanliga. Man sä-
ger, att den stympar och åsidosätter former, när den så gör,
äfven om ett sådant stympande och åsidosättande ofta förut
egt rum.
Med denna erinran kunde Hr F:s så kallade bevis vara
besvaradt. Men det finnes i 1634 års regeringsform, i den
syftning, hvarom nu är fråga, åtskilligt, som ej var vanligt;
t. ex. den i 45 8. lemnade anvisningen, som af en mindre väl-
villig styrelse så lätt kunde missbrukas, och den ställning,
HA 8. gaf rikets till redovisning samlade embetsmän i det af
samma 8. omtalade utskott: en ställning, som lätt skulle kun-
nat leda till en långt större inflytelse för dessa embetsmäån,
än den, rådet å de äldre utskotten kunnat utöfva.
Dessa äro de anmärkningar, hvilka, enligt Ar F:s blyg-’
samma förmodan, skola hos fr G. injagat en sådan skräck,
att han ej ens vågade ett försök till deras vederläggning.
Läsaren torde nu kunna någorlunda bedömma grunderna för en
så anspråkslös tro. För rece. synes Hr G. verkligen hafva haft
bättre att göra, än att inlåta sig i sådana barnsligheter, hvilka
Hr F. sjelf en gång, vid lugnare sinnesstämning, bör kunna
till deras rätta värde uppskatta.
Att bland Hr F:s öfriga anmärkningar en och annan torde
kunna uppletas. af bättre halt, än de: här granskade, vill
rece. ej bestrida. Han är ock öfvertygad;, att enhvar af en
man med fr F:s kännedom af åtminstone en sida af Sveriges
historia kan hafva något att lära, under förutsättning nem-
ligen, att Hr F. håller sig inom den sfers för -kyilken han:
är ämnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
