Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [16] Wenström, Teckningar utur Luthers lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
demien, Högtidsdagen” 1857. > Det är det bästa i samlingen.
Det består af både rimmad och orimmad vers. Formen är
vårdad och nästan felfri i prosodiskt och metriskt hänseende;
skildringen innehåller många vackra och sanna, understundom
sublima tankar det hela förtjent af Akademiens hugkomst och
läsares uppmärksamhet.
Tredje teckningen innehåller Luther i Wittenberg. Bland:
annat förekommer, i skildringen af hans vistelse derstädes,
både hans eget och Tezels tal, i anledning af det bekanta
aflats-uppträdet. Det sednare talet synes oss föga lyckadt, det
förra bättre.
Den fjerde teckningen skildrar Luther i Vorms. Ämnet
är poetiskt fattadt och formen mera vårdad, nästan felfri.
Den femte teckningen handlar om Lutber på Wartburg.
I Luthers sång om Bibeln många vackra och goda tankar;
SN och der sökt och falsk naiveté.
Den sjette teckningen föreställer Luther såsom husfader.
Äfven här åtskillig falsk naiveteé och misslyekad humor. Dock
poetiska partier. Dotterns död ej illa skildrad. Hela denna
teckning är på bhexametrisk vers. Om formen gäller hvad vi
slutligen komma att säga i allmänhet. Särskildt kunne vi dock
erinra, alt man, efter den konstrike Stagnelii och den nästan
ofelbare Adlerbeths dagar måste vara sparsam och varsam
med hexametern.
Sjunde teckningen framställer vännerna Lutber och Me-
lanehton. Förf., som med mycket skäl valt kontrasten i per-
sonernas lynnen och karakterer till skildringens förnämsta
ögonmärke, synes oss i utförandet ingalunda nog eller lyck-
ligt begagnal poesiens tillgångar. De första verserna utgöra
dock ett undantag, åtminstone hvad tankarna angår. Samtalet
mellan dessa båda tidehvarfvets män hvarken nog innehållsrikt
eller storartadt, såsom man skulle hafva väntat.
Åttonde teckningen rörer Luther såsom själasörjare. Uti
”tillegnan” till de ”Olycklige” förekomma många vaekra tan-
kar och formen är vårdad, såsom merendels der Förf. brukar
rimmad vers. Första sängen, ”Hemmet”, innehåller åtskilligt af
sann poesi. Andra sången, Lutbers bön, förtjenar sin plats
näst efter den prisbelönta sången och är i både religiöst och
ästetiskt afseende läsvärd. Andra sången ”Helgedomen.” Vers-
slaget icke väl valt. Tredje sången ”Himmelen.” Skildringen
af buthers moders död vacker, åtminstone på slutet.
Nionde teekningen innehåller Lutbers död. Det är icke
utan, att här och der förekommer en viss prösaisk språksam-
bet. - Luthers trosbekännelse är vacker. Uti epilogen fram-
skymtar ett slags opoetisk presterlighet, Tiden bestraffas, ebura
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
