Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III (XXX) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [16] Wenström, Teckningar utur Luthers lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
nyss förut är taladt om ”Gud i tiden”, en sann och stor tanke.
Luthers trenne sekular-drömmar en god idé, ehuru ej rätt
lyckligt genomförd, ej klart eller fullständigt genomtänkt.
En Svensk prosodik och metrik finnes väl. ännu icke i
sträng mening. Dock finnas åtminstone vissa allmänna, dels
på det gemensamma i språkens natur, dels på Svenskans in-
dividuella beskaffenhet grundade: reglor, bland hvilka några
äro af den vigt, att de aldrig stesiladt kunna öfverträdäs.
Icke heller, döninslöne sällan, hafva de blifvit öfverträdda af
dem, som bört till första rangen af våra skalder, om också
icke ens de äro fullkomligt felfria i prosodiskt och metriskt
bänseende, och ännu ej uppstått den formfullängning, man
kan bafva skäl att hoppas och vänta.
Bland Förf:s fel anmärke vi först detta, att gifva ord,
en- eller tvåstafviga, på hvilka meningen lägger eftertryck,
den plats i versen, att dess stafvelser blifva korta, och tro
sig kunna återgifva åt dessa ord den logiska accenten genom
att trycka dem med kursiv, t.ex. ”allraminst de kunde drömma.”
Vidare glömmer Förf. mer än ofta stafvelsernas qvantitet,
brukar korta stafvelsers långa och tvärtom. Hans vanligaste
fel är alt göra daktyler af sammansatta ord, hvilket: må
kunna passera, när i sammansättningen det åtidra ordets staf-
velser icke äro tunga att uttala, såsom: Härdfalla”, men el-
jest orimligt, såsom brodörsnämn”, ”nedklingär.” Fula till
att börja med, och i episk stil af icke komisk art opassande
sådana daktyler som dessa: ”dötteörlfill”, ”Lenältll.” Språk-
vidrigt är ock att säga: ”Melänchtön.” Omöjliga sådana am-
phimaeri, som denna: ”högmössans.” Af sådana fel, som de
nyss anförda, hvimlar stötte delen af boken.
Derefter kan anmärkas: | ;
oriktiga metaforer, t. ex. ”från hvars talarestol ban
slungat ordets slagsvärd.” En vapenskieklig kämpe lärer ej
bruka svärdet såsom lans; |
misslyckade ordlekar, såsom när Bibeln kallas ”ljus uli
mörkret , mörker kring ljuset”;
alltför prösaiska ältryck. såsom: ”sjelf med godt na-
turförstånd” ;
konstlade uttryck, såsom: ”Sagdt: Och nu till bevis
en kyss tryckte (!) Eutker på stolta ödmjukhetens alltjemit helt
yppigt purprade läppar”; ;
eller nog infåntila, såsom: ”Abet, from, var Gud tack=
nämlig och ham somnade så roligt på Guds arm”
OO förekommer i samnöansättning såsom kort stäfvelsd,
såsom; i: Festa >» hvilket SÖ ES oe ST SR
skäl, är: omöjligt. i :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
