Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXXI) - Bowallius, R. M. En blick på Borgareståndet vid början af Frihetstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
slags industri, Kunde Fläderna ej lätteligen vinna något särde-
les flor, i synnerhet som Hanseförbundet i långliga der med :
sitt tunga handelsvälde tryckte och hämmade deras hufvudsak-
ligaste näring. Emellertid. voro de betydande nog att kunna
bibehålla sig och, såsom den särskilda lagstiftningen för stä-
derna utvisar, alltmer utbilda sig till välordnade samfund, och
obestridligt är, att, om ock blott en och annan lyckades hin-
na till någon ansenligare rikedom, de Svenska städerna dock
i allmänhet ej blott voro af vigt för landsbygdernas ekonomi-
ska ställning, utan äfven hade inflytande på rikets allmänna
förhållanden. Likväl finner man lätt att detta inflytande länge
var obetydligt, och ett större var hvarken önskligt eller natur-
ligt under tider; då våra städers styrelse till en god del var i
utlänningars händer. För hvar. och en, som bar någon känne-
dom 1 vår historia, är det. nemligen väl bekant, att enligt
Stadslagens stadgande Rådet i Sve städer till hälften ut-
gjordes af AS ett onaturligt och skadligt förhållande,
som - oafbrutet fortfor ända intill Sten Sture den äldres tid,
då Borgare och Bönder, efter den stora segern vid huka
berg år 14714 öfver KR. Christian I, högt förklarade, att, der-
est ett sådant de främmandes öfvervälde längre skulle fler
de aldrig mer ville ”Sveriges Herrar och Råd till bjelp och -
undsättning. komma.” Den nationella uppmaningen hade en
snar och ken verkan, ty redan samma år skyndade Sten
Sture med Riksens Råd alt aflysa. och upphäfva detta Tyskar-
nes "privilegium. — Detta var första gryningen till en bättre tid
och gypnsammare förhållanden för de Svenska städerna; likväl
fortfor deras tillstånd ännu länge att vara svagt, och beroendet
af utlänningen upphörde icke med "Tyskarnes uteslutande ur
städernas råd.
Ännu under de första Wasaregenterna var Borgrarnes väl-
måga föga betydlig. Gustaf I klagade, vid början af sin re-
gering, att städernas näring var försvunnen och att den ringa
handel, som fanns, var ett ämne för kif mellan landsbygd och
städer. Väl tillvexte under bhans vårdsamma styrelse rikets
välstånd i allmänhet och särskildt äfven städernas; men hvad
den. store Konungen uppbyggt blef mestadels nedrifvet af hans
två äldsta söner och närmaste efter trädare. Att Gustaf I till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
