Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXXI) - Bowallius, R. M. En blick på Borgareståndet vid början af Frihetstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504
inietgjorde Lybeckarnés gamla handelsprivilegier och dermed
och på annat sätt kraftigt sökte uppväcka en aktiv utrikes-
handel var dock en välgerning, hvars frukt icke gick förlorad.
Emellertid är det egentligen med den kraftfalle och drifsamme
Carl IX och hans icke mindre kraftige och ihärdige son, den
store Gustaf Adolf, som ett nytt och fördelaktigare die
för de Svenska städerna ingick. Ty den anda af storartad verk-
samhet, som desse Konungar visste att ingjuta bos bela Svenska
folket, hvarigenom detta på kort tid arbetade sig upp till en
förvånande höjd af politisk betydenhet, yttrade sitt inflytande
på - hvarje särskild samhällsklass och icke minst på Borgare-
ståndet. En tillit till egna krafter uppstod och en verksam-
hetslust, som icke mera medgaf något tillbakaskridande. Å
sin sida arbetade regeringen genom direkta åtgärder att bringa
städerna i flor. Det kan vara en fråga, värd de SAUDI c
mogna öfvervägande, huruvida den politik i afseende på stä-
derna, hvilken, redan förut öflig, af de nämnda Konungarne
fortsattes och utbiklades samt sedan framgent bibehållit sig,
den nemligen, att strängt skilja stads- ch landtmannanäring
och i följd deraf bygga ads äsendål på privilegier, på det
hela varit fördelaktig? Ett tvifvel må vara ursäktligt, när
man ser det oafbrutna småkrig, som land och städer inför
thronen fört om tvistiga rättigheter ech hvarom både Borgare-
ståndets och allmogens se lemna talrika och märk-
värdiga intyg. - Dock dermed må förhålla sig huru som helst;
säkert är, att efter nämnde tid städernas välmåga tilltagit
med jemna, om ock ej så synnerligen. raska steg. Att förbål-
landet i allmänhet varit sådant och att städerna vid början al
adertonde- seklet uppnått en icke obetydlig grad af välstånd,
derföre finnes intet mera talande intyg än att de kunde bära tyng-
den af de uppoffringar, dem Carl XI:s krig gjorde nödvändi-
ga, och utbärda de hårda, handel och näringar hämmande,
åtgärder och alla dessa, slutligen rentaf despotiska, förfogan-
den, som nöden afpressade Carl XII under bans sista olycksår.
Det låg i andan af den gamla odalmannarätten, att hvarje
bofast man egde stämma i rådplicnias om allmänna angelä-
genheter. Under de långvariga inre krigen efter Gl tndo-
mens införande hatle, inom den offentliga rättens område, mån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
