Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXXI) - Bowallius, R. M. En blick på Borgareståndet vid början af Frihetstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
Alt samla spillrorna och med vis omsorg åter uppresa bygg-
naden till värbart skick och aktningsbjudande fasthet, var ett
verk, som skulle pröfvat de yppersta krafter. För Drottning
Ulrika Eleonora var uppgiften vida för hög. Med ett tänke-
sätt, för det enskilda lifvet hedrande och aktningsvärdt, eg-
de hon icke de egenskaper, som pryda en thron: hon satte
sin gemåls fördel i första rummet och Sveriges i det andra.
Ständerna måste alltså sjelfva styra och ställa för det från-
fallna riket, och resultatet blef så godt, det för tiden kunde
väntas af en så månghöfdad och viljestridig styrelse. — Det
är omisskänneligt, att vid den splittring af kronans makt, som
nu inträffade, adeln blef hufvudarfvingen. Följderna af 1680
års regementsförändring voro ostridigt fördelaktiga för ofrälse-
stånden och, på det hela, äfven för riket; adeln deremot, så-
som sådan, erhöll genom reduktionen obotliga sår. Enväldets
utöfning - under HR. Carl XII, särdeles de sista förfärliga åren,
sträckte sina verkningar till alla klasser. På regeringssället
voro derföre alla bölidna att kasta skulden för sina och lan-
dets olyckor, adeln af naturligt och klart insedt interesse, de
ofrälse stånden af en otålighet öfver utståndna lidanden, hvil-
ken icke rätt medgaf ett luget öfvervägande af följderna. Så.
uppstod under allas samverkan en mäktig reaktion, som det
hette, till förmån för det gamla, hvarvid mängden icke insåg
eller tänkte på, hvarest rörelsen skulle stanna. Riksdagen 1719
börjades under sådana omständigheter. Borgareståndet var tal-
rikt, emedan nästan hvarje stad, till åtlydnad af riksdagskal-
lelsen, skickat tvenne fullmäktige 7). Justitie-Borgmästaren i
Stockholm Anders Hyltén, en särdeles släcklig och erfaren
man, var, enligt häfdvunnen sed, i kraft af silt embete nu,
liksom vid två föregående riksdagar, ståndets Talman. Under hans
kloka ledning intog Borgareståndet en i allmänhet ganska akt-
ningsbjudande ställning. Icke just benäget till anfall, ändock
det någon gång äfven dertill kunde beqväma sig, visade det
alltid en stor fasthet och ihärdighet i försvaret för egna, verk-
liga eller förmenta, rättigheter och interessen, ehuruväl ofta
>) Cederschiöld , Riksdagen 1719, p. FE
Enrzy, IV,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
