Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXXI) - Bowallius, R. M. En blick på Borgareståndet vid början af Frihetstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
dande mot städernas af regeringsformen bekräftade och skyd-
dade privilegier; för bryggare och bagare kunde ingen taxa
hestämmas, innan spanmålsprisen hunnit sätta sig; till fiskens
och köttets -dyrhet mentes icke slagtare- och fiskköpare-em-
betena, utan allmogen vara skulden; lämpligare; än att kasta
embetena öfverända, vore derföre att gå till roten af det onda
och påtänka medel att dämpa allmogens inrotade ovana att
stegra sina varupris. Erimästerskapet fann lika litet bifall:
skråmästarne skulle af frimästarne lida intrång i sina välfångna
rättigheter; hat och afand skulle uppkomma, den handtver-
kande ungdomen skulle; utan skrån, ej konna hållas till lyd-
nad och arbetsamhet o. s. v. Det anförda kan vara tillräck:
ligt att visa den anda, som var rådande; man erkände och
förfäktade principen af frihet i handel och näringar, tills man
undanröjt: de band, som det regala handelssystemet pålagt;
blef. någonsin fråga att vidare verkliggöra grundsatsen, så
uppstapladés mot dess framgång väldiga bålverk af städernas
privilegier och ”de af Gustaf II Adolph så visligen vidtagne
embeten och skråinrättningar” +). E
Ehuru sålunda redan nu tillfällen funnos, då ståndsinteres-
set kunde framträda, var det dock egentligen först vid 1720
års: riksdag, som det började visa sig rätt ofördragsamt och
stridslystet. "Anledningen dertill låg , åtminstone till en del,
i Drottningens villfarighet att vid slutet af 1719 års riksdag
bekräfta Ridderskapets och Adelns privilegter, de andra stån-
den oåtsporda. Presterna bullrade genast högt öfver denna
åtgärd och Borgrarne biträdde i kraftiga protester. Under
tiden mellan dessa riksdagar gjöts yttermera olja på den re-
dan lågande elden. En och annan af frälseståndet var alltför
käck att verkställa de nya privilegiernas ömtåligaste och obil-
ligaste punkter; häraf och genom Drottningens oförsvarliga
slöseri med utfärdande af adelsbref, hvarigenom många Ovär-
diga blefvo adeln påtrugade, de der ej försummade att vända
privilegierna sig till godo och dymedelst på dubbelt sätt ökade
oviljan: mot adelsståndet, steg ofrälsemännens farbåga och bit-
+£) Bevisen för häruti förekommande historiska uppgifter finnas i
det ofvan åberopade, förtjenstfulla arbetet af Cederschiöld: = -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
