Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXXI) - Bowallius, R. M. En blick på Borgareståndet vid början af Frihetstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
med en viss förlägenhet beropade sig på sitt erhållna uppdrag;
Men inom kort adl de återfått fela: silt förra mod; ty, efter
plägadt samråd med sina principaler, inkommo de å samtlige
Borgerskapets vägnar med en vidlyftig skrift"), hvars inne-
håll visade att de ingalunda ämnade gifva vika. ”Hufvudpunk-
terna af deras andragande, hvaröfver de begärde ståndets yt-
trande, voro: 1:o Om det kunde kallas en nyhet, som ej bor-
de tålas, att Borgerskapet sjelft utnämnde till riksdagsmän
dem de hade förtroende till, då ej allenast regeringsformen
sådant medgåfve, utan ock hvart stånd förmentes ”i alla tider”
haft och brukat den rättigheten att utvälja sina deputerade;
2:o Om icke sjelfva sunda förnuftet så väl som hela verldens
praktik: medgåfve att den, som valde en fullmäktig, också finge
förelägga hon ”hvaruti han skulle vara befogad förträda
sig”; valrätten, mente de, vore till intet nyltig, om: fullmäk-
tigen finge "göra hvad han ville eller taga fullmakt af någon
annan; 3:0 huruvida en adelsman kunde admitteras att tala för
Borgareståndets bästa? Borgerskapet ansåge, väl, att hvart
stånd borde så söka sitt interesse, alt det allmännas derige-
nom befordrades och ståndens enskilda ej måtte komma i strid;
icke destomindre förmentes aldrig några kunna grundligare tala
för adeln än adeln och för örgdren ingen bättre än borgaren.
— För öfrigt erkände väl Borgerskapet, att Magistraten för lång
tid tillbaka ”dels för vissa orsaker, dels för suveräneteten”
fått bland sig välja dem, som jemte Borgerskapets utsedde,
skulle uppträda på riksdagen, men tiderna vore nu förändrade
och Borgerskapet hade aldrig så uttryckligen gifvit silt sam-
tycke, att Magistraten deraf kunnat göra sig en vunnen rätt.
Det undgår ej den uppmärksamme betraktaren, alt Stock-
holms Borgerskap genom denna skrift” gålt ett steg längre än
tillförene i den förevarande striden. Förr satte de ej i fråga
Hylténs befogenhet att tala för hela ståndet; nu angreps ’den-
na på samma gång, som man öppet protesterade mot Magi-
stratens gamla rätt aft välja riksdagsmän. I en tid, upprörd
genom omhvälfningar i nästan alla samfundsförbållanden, var
++) Borgareståndets Prot. d,. fö-Jan, — Acta o. Publ. pro A:o
1720. N:o 8. j 5 FSE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
