Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXXI) - Bowallius, R. M. En blick på Borgareståndet vid början af Frihetstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
det ej underligt, om Borgerskapet sökte utvidga omfånget af
sina” rättigheter. Med god grund kunde detsamma dervid be-
ropa sig på ”sunda förnuftet”, på den ”naturliga lagen” o. s. v.
Häökorlonda var förhållandet, då man ville yrka äfven på en
historisk rätt, som endast under suveräneteten skulle blifvit
afbruten. Här hade onekligen Magistraten fördeln på sin sida:
Ty till och med vid Magistratspersonernas val hade i äldre
tider mängden af borgerskapet ingen stämma. Stådslagen före-
skref, att vid val af Borgmästare och Rådmän (hvilka val, enligt
samma lag, voro årliga) valrätten skulle vara hos hela Rådet, och
Gustaf Adolfs stadga om städernas administration, af den 26
Dee. 1619, gör deruti ingen förändring. Det var mot slutet
af sjuttonde århundradet, som Borgerskapet erhöll rättighet
att i sådana val deltaga med Magistraten +). Öfverväger man
Magistratens lagliga rätt i detta fall och betänker hvad ofvan
är nämnadt om Borgmästarnes "sjelfskrifvenhet vid riksdagar, så
inses lätt, att det snarare var fråga om att förfäkta en ny,
men naturlig, rätt, än att återtaga en gammal.
När Stockbolms-ombudens skrift förekom till öfverlägg-
ning i ståndet, var man i allmänhet ense derom, att frågan,
så vidt den angick striden mellan Magistraten och Borgerska-
pet, ej hörde till ståndets bandläg ggning; angående Hylténs
behörighet att vara Talman voro deremot meningarne delade.
En och annan hördes yttra den önskan, att de, som frågan
rörde, "måtte aflägsna sig under öfverläggningarne derom. Sjelf
uppträdde nu Hyltén med oförfäradt mod, vägrade ej blott
att taga afträde, utan förklarade frågan alldeles icke höra un-
der ståndets domsrätt, åberopande föröfrigt sin förr afgifna
förklaring. - Härvid understöddes han verksamt af Borgmästa-
ren från Upsala, Starling, och lyckades i sjelfva verket, ehuru
för kort tid, behålla fältet. En del af ståndet förklarade
nemligen (under det den öfriga delen teg) Stockholms Borger-
skaps memorial vara af den beskaffenhet, att ståndet sig der-
+) Resolutionen på Städernas Besvär 1664 nämner först uttryck-
ligen Borgerskapets deltagande i sådant, val jemte Magistraten (Stjern-
man, 1. ce. 2: 4529). Förhållandet bestämdes närmare genom ett Kongl.
Bref af d. 5 Dec. 16953, hvarjemte de årliga valen upphörde. Jfr
Nordström, 1, ce. I. 550.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
