Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXXI) - Bowallius, R. M. En blick på Borgareståndet vid början af Frihetstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
var. Det var Borgareståndet, som fått sig tillerkänd rättighe-
ten att välja Talman; men Stockholms Borgare skyndade att
utöfva den. De utnämnde i Hylténs: ställe ”till att företräda
Talmansbeställningen”, Rådmannen Jacob Bunge, och ståndet
lät sig det egenmäktiga valet behaga, emedan Bunge var en
klok och ansedd man med erforderlig skicklighet för det vig-
tiga värfvet. De utsågo tillika Stadssekreteraren Boström till
riksdagsman, och det blef dervid, ehuru denne gjorde svårig-
heter och förklarade sig ej utan Magistratens samtycke kunna
mottaga uppdraget f). Rådmannen Peter Aulevil, en af de
riksdagsmän, hvilka Magistraten utnämnt, var icke Borgerska-
pet lika angenäm. Samtidigt med rörelsen mot "Hyltén sökte
Stockholms Borgerskap äfven afklaga Aulevil, föregifvande att
också han vore en adelsman. Han försäkrade deremot, att
hvarken han sjelf eller hans fader, Borgmästaren Axel Auleyvil,
tillhörde adelsståndet, men förnekade ej, att den sednare ”blifvit
benådad med frihet att besitta säterier.” Som nu detta icke med
någon rimlighet kunde läggas honom, än mindre sonen till last,
så förklarade sjelfva Stockholms riksdagsmän — och det just
när man nyss utvoterat Hyltén — att de hade ingenting emot
Rådmannen Aulzevil, ”så vida det så hängde tillsamman, som
han vid. Gud och sitt samvete betygat.” Men deras principa-
ler, Stockholms Borgerskap, tänkte annorlunda, och frågan
blef derföre åter upprifven. Ståndet var väl icke synnerligen
benäget att befatta sig med saken; ändtligen beslöts dock, att
som Aulxevil icke gittat uppvisa en behörig fullmakt, under-
skrifven både af Magistraten och Borgerskapet, så kunde stån-
det ej anse honom såsom lagligen konstituerad fullmäktig ++).
Sedan nu detta allt efter önskan var follbordadt, började
man sträcka sin omtanka äfven utom ståndet. Man eriprade
sig nemligen, ”huru såsom samtelige herrar Biskoparne i sina
fruar och barn vore adel”, och fann detta ganska betänkligt,
särdeles som man väntade, att de ofelbart skulle blifva leda-
möter i Secreta Utskottet. Det ansågs derföre nödigt, att ge-
nom elt memorial begära, alt alle af det Högvördiga Prester-
+) Borgareståndets Prot, d. 26 Jan. 1720, =
3 Borgereståndets Prot, d. 46, 18, 26 o. 29 Jap, SET Sa
Frxv. IV, äs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
