Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXXI) - Bowallius, R. M. En blick på Borgareståndet vid början af Frihetstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d22
skapet, som isina fruar och barn vore adelsmän, ieke måtte i
"Seereta Utskottet admitteras”"). Hos Presteståndet fann detta
påstående ej något öppet bifall; missnöjde saknades Visserligen
icke bland de lägre presterna, men Biskoparne förstodo icke
destomindre så väl bibehålla sitt förtroende och inflytande in-
om ståndet, att Borgrarne icke ens erhöllo svat på sitt me-
morial. Desse drogo då saken under Seereta Utskottets pröf-
ning, i förmodan att der kunna genomdrifva sitt påstående.
Men fåfängt; ty då presterne fortforo att hålla tillsammans
och åberopade sin lagliga rätt att fritt välja sina ombud i ut-
skottet, samt adeln snarare gaf Borgareståndet tillrättavisning
än understöd, måste Bunge slutligen på sitt stånds vägnar låta
frågan falla, utan att något annat än inbördes ovilja genom
hela denna tillställning åstadkommits 4), Enligt hvad en sam-
tida anteckning vet att berätta, funnos bland presterne de som
trodde, att detta försök till oenighets anstiftande varit af a-
deln hopspunnet och underblåst; planen skulle hafva varit, att
derigenom förmå Biskoparne att taga säte på riddarhuset, för
att sedan så mycket lättare kunna alldeles utestänga Preste-
ståndet från riksdagarne """); Detta må nu hafva egt någon
grund eller, hvad Sannolikt är, blott varit en lös misstanke,
allt nog, politiskt klokare var det utan tvifvel af presterna,
att i ståndet qvarhålla sina Biskopar, än af Borgareståndet att
söka aflägsna dem;
Borgareståndet förblef under hela riksdagen, för att icke
säga allt framgent, troget den karakter, det under dessa stri-
der utvecklat. Genom ihärdighet och vaksamhet i försvaret af
sina fördelar och förfäktande af sina åsigter visste det att för-
säkra sig om ett icke obetydligt inflytande; det bibehöll godt
förstånd med presterna och åtnjöt af Bondeståndet ett synner-
+) ”EHer vid andra deliberationer brukas.” Dessa ord äro till-
skrifne in margine i konceptet, men sedan försigtigtvis utstrukne, Acta
o. Publ. pro A:o 1720. N:o 11.
+&) Borgareståndets Prot. d. 29 o. 30 Jan. 41720. Riddarhus-
Arch. Secr. Utsk. Prot. d. 4. Febr.
++") Riksdags-Journal 1720, i Nordinska Handskriftsamlingen på
Akad. Bibl. i Upsala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
