Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXXI) - Bowallius, R. M. En blick på Borgareståndet vid början af Frihetstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERA
Borgareståndet , sedan det fått veta att presterne ej understöd-
de förslaget. att yttra sig i hufvudsaken och affärdade Bön-
derne med tomma undflykter "); sålunda vunno väl desse intet
"bistånd, men undsluppo åtminstone ett så blodigt svar, som
det de vid påföljande riksdag för samma förslag fingo uppbära.
Frågan om riksdagsmännens beroende af sina kommitten-
ter — den sedermera olyckligt namnkunniga principalatsquaes-
tionen ff) — var icke främmande för denna tid. Det har of-
van visat sig, huru Stockholms Borgerskap högt yrkade sin
rätt att meddela sina ombud instruktion; åsigten var allmän nog
och det icke blott hos Borgareståndet. Det förutsätter en
temligen utvecklad politisk bildning att kunna inse den stora
skillnaden mellan fullmäktige 1 allmänna värf och ombud för
-enskilda affärer. Frågan erhöll likväl redan nu en tillfreds-
’ställande utredning och en praktisk tillämpning, dermed enlig.
När förslaget att upphöja Ulrika Eleonoras gemål, Prins Fre-
drik af Hessen, på tbronen blef uppenbarligen väckt, nedsattes
en deputation af alla fyra stånden, att utreda skälen för och
emot. - Bland de vigtigare af sednare slaget var då, att de
fleste Prester, många Bönder och någre Borgare hade så in-
skränkande fullmakter, att man måste sätta i fråga deras be-
fogenhet att besluta en så vigtig förändring. Deremot anför-
des likväl flere skäl och bland annat det välgr undade: att de
till riksdagen församlade borde förstås vara befulbniuktigade att
afhöra. och uttala sig öfver allt det, som länder riket till upp-
rättelse och icke strider emot Guds och Naturens lagX£). I
det Fredrik upphöjdes på thronen blef denna åsigt af ständer-
ne praktiskt godkänd, och det vari öfverensstämmelse dermed,
som genom d 8. af 1725 års Riksdagsordning, ett visst för
mulär för alla riksdagsfullmakter stadgades. Likväl råkade
grundsatsen så i Slöveka, alt, efter något mer än tjugu år,
samma fråga, äfven då bland Stockholms Borgerskap uppväckt,
åstadkom oordningar, svårare än våra riksdagsannaler dittills
vetat förtälja. :
+) Borgareståndets Prot. d. 29 Juni o. 6 Juli 1720,
Ft) Geijer, Teckning af Frihetstiden, i 18:e Din af Sv. Ac. Handl.
. 460 seq.
HER) Riddarhus-Arch,- Ridd. oc Ad. Prot. d. 45 Mars (720 samt
Bilagorna dertillz =
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
