Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXXI) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [20] Bjurzon, Skandinaviens växtfamiljer i sammandrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330
måste, efter hvad vi tro; uti planen för hela arbetet nödvän-
digt inlägga ett visst vacklande mellan korthet och utförlig-
hets Detta röjer sig äfven i detta arbete, enär Förf. stundom
varit alltför kort, stundom åter alltför vidt sväfvande. Man
öfvertyge sig färom af den korta ”Inledningen” till det Friesi-
ska systemet, af de stundom nog knapphändiga beskrifningar-
na öfver betydligare familjer, samt det i förhållande till allt
detta ofta alltför detaljerade anförandet af växternas egenska-
per. Så t. ex. får nybörjaren ej lära känna blommningssättet
hos en så stor och vigtig familj som Crucifere, då han der-
emot ej går miste om att få veta, hvad som förorsakar nys-
ning på Java (p. 29), eller hvad som döfvar fisk i det tropi-
ska Amerika (p. 45) o. s. v. Efter vårt förmenande borde
ett arbete, som man vill lemna i händerna på nybörjaren, i
detta afseende ej upptaga mer än familjernas allmännaste och
väsendtligaste beståndsdelar och egenskaper, med exempel hem-
tade af de inhemska och på sin höjd de mera allmänt kända
utländska växterna, eller borde åtminstone det mindre vigtiga
genom olika tryck vara afskildt från det vigtigare. a
Hvad sjelfva utförandet eller det speciella af arlufit an-
går, skulle vi hafva ännu flera anmärkningar alt göra, så framt
utrymmet medgåfve detsamma. Vi nödgas derföre vara korta.
Först och främst skulle vi önskat, att Förf. icke, om han ej
tilläfventyrs funnit skäl dertill, i sitt arbete afvikit från den
terminologi, som inom Sverige nu mera nästan allmänt läres
vid undervisningsverken i enlighet med Arrhenii Lärobok. Det
måste nemligen alltid verka störande för lärjungen, att ban
bär anträffar termer, olika med dem han i nyss nämnda arbe-
te inhemtat. Också skulle vi gerna sett, att Förf. i noter
förklarat betydelsen af sådana ord som ”tonisk”, ”drastiskt
purgerande” , ”korroderande” m. tl. Erfarenbeten visar nog-
samt, att till och med mera försigkomne lärjungar äro i be-
hof af en sådan förklaring, Hvad vidare karaktererna för fa-
miljerna angår, äro de ofta så ofullständiga eller så illa valda,
att man förgäfves söker att enligt dem uppleta någon skillnad
familjerna emellan. Man jemföre t. ex. karaktererna för Cam-
panulacer och Corvolvulacere, Frangulacee, Cornee och Ara-
liacec , Fiolariee och Droseracece, Iridee och Narcissinee m.
fl. I allmänhet kan man med skäl säga, att Förf. valt karak-
terer, i hvilka man omöjligt kan upptäcka sjelfva den ledande
princip, som Fries så objektivt framställt såsom grund för fa-
miljernas ordnande inom sina klasser; tvertom stå flere af
hans karakterer i strid deremot. Vi uppslå nu af en händelse
- 7. Der synas Caprifoliacee ega en synkarpisk eller sehizo-
’ karpisk frukt, der ega Campanulacece fröfästet centralt (fröfä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
