Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXXI) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [21] Kirby, Djurens historia, lefnadsvanor m. m. öfversättn. från Engelska originalet af G. Thomée
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
harmoni ’bland de särskilda djuren ändock harmoni och den
skönaste ordning i hela skapelsen uppkommer. - SES
Om Instinkten ”eller den på djuren verkande: eldar
som med nödvändighetens tvång drifver dem till vissa hand-
lingar”, talar Förf. så väl ofta i förbigående, som äfven. uti
ett särskildt kapitel, der ban deröfver dels framställer vissa
historiska anmärkningar, huru den af andra blifvit uppfattad,
dels sjelf söker närmare utreda dess beskaffenhet. Han är böjd
att antaga, att den handlingsdrift, vi benämna instinkt, härledes
af en physisk retelse, som utifrån på djurorganismen utöfvas
af ett slags ”mellankrafter” mellan Gud och naturen, ”som,
under Guds inseende, regera öfver all materie i verlden.” Des-
sa styra, efter Förf:s mening, ej blott djurens och växternas
förrättningar, utan äfven hublikröpparnes rörelser, II pag. 208.
SG äfven instinkten sammanställes med tyngdkraften, ibm.
203, men beskrifves blett ofullständigt, ofta med poetiska
af andra Förf. lånade benämningar, såsom "Naturens ande” p.
217, och ”ett slags etherisk materie, som aldrig kan förnim-
RS SE NN ana möjligtvis till värme, ljus och elektricitet
står i samma förhållande som det, hvari dessa finare modi exi-
stentixe stå till gaserne” IL p. D45. Föröfrigt äro: dessa kraf-
ter, p. 208, ”synonyma med den Hel. Skrifts ”Cherubim”, en
sak, som Förf. dels ofta annars vidrör, dels uti en särskild
inledning, som åtföljer boken, söker fullständigt bevisa. Med
en mängd citater ur bibeln och jemförelse mellan flera bibel-
ställen anser han för afgjordt, att bibelns uttryck: cherubim,
himlarne, skyn, firmamentet, ljuset m. m. äro sins emellan nä-
stan liktydiga och betyda naturens högsta eller elementarkraf-
ter: elden, luften; ljuset o. s. v. och hvilka äro Guds nu om-
talade tjensteandar: en sak, som väl låter säga sig, fastän ee
såsom oss tyckes, i Förf:s mening.
Bibeltolkning, hvarom fråga här uppkommit, är en sak, /
som Engelska skriftställare gerna förena med nabefonskollig.
Hos förr anmälde författare af denna samling (Buckland, Man-
tell) utgör den äfven ett hufvuddrag. Dessa behandla natur- ’
forskningen sjelfständigt, men visa sid hvarje steg en viss för-
sigtighet, att intet af forskningens resultater må strida mot bi-
belns läror. Den Förf., vi nu anna går längre: han behand-
lar bibeltolkningen såsom det första och underordnar matur-
forskningen. Den bär anmälde boken är öfverallt full af bibel-
citater. Alla exempel äro tagna ur bibeln, Bibelns utsago är
för honom ett rättesnöre, hvarefter han lämpar sina omdömen
om föremålen. Hans måtto är: ”Den, som vill rätt förstå
Guds röst i naturen, måste i hennes tempel inträda med bi-
bela i hand.” Detta har utan tvifvel haft stort inflytande på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
