Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV (XXXI) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [23] Carlén, Emilie, Enslingen på Johannisskäret, Kustroman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d41
att läsa de gamla Romanerna, ej ens i bredd med de nya.
Tieck och Goethe böra till de antiquerade, -Seott får nöja sig
med ett högst inskränkt antal beundrare, skring (Cooper och
Bulwer minskas kretsen dag från: dag. : Nej, det nya är: i deit
bästa, och af allt det nya är det Franska alltid det nyaste
Hvilken -syjungfru känner och värderar ieke: sin Sue, sin Du-
mas, sin Soulié, sin — Gud vet hvad de alla heta3 men huru
mången i allmänhet bildad man finnes ej, som ingenting mera
vet. :om -Disraöli’, än hvad de stora Tidningarna omtalat; att
han vär oförlåtligt: konservativ såsom Parlamentsledamot? Han
öfversälter: ej: OR är sför myeket lugn, för mycket Konst?
mässig, för mycket Engelsk och, till på köpet, förmycket Tory,
Då emellertid. den utländska kramboden i de. stora Bi-
bliothekerna och 4 Pidningsföljetongerna innehålla så mycket af
anderbaltigt värde i sedligt och dermed sammanhångande-ar-
Vistiskt hänseende, är det Sadjarde att åtminstone äpnu ”ori:
ginalbibliotbeket”- upplager arhelen af den-rena:sedliga tendens;
som Fru Carléns, och ännu mera: glädjande : äl. sätt ikon det
oaktadt, hade vi så när sagt, ännu däses och älskas af.sin
allmänhet. Det är genom talanger sådana, som hennes, som
smaken kan och skall frälsas; hvarvid kon endast har att iakt-
taga, att, då en författare billigtvis må foga sig efter sin-tids
rättvisa fordringar, han aldrig beböfver ER ens är berättigad
att en hårsmån vika för dess fördomar. Ty väl är allmän-
heten en makt, men snillet är en så oändeligen mycket större,
som den är af andelig art, och icke, utan egen förnedring,
kan följa andra lagar, än sina egna. Der den med snille ut-
rustade menniskan i sin skapande verksamhet felar, är det Just
der, hvarest hon afviker från dessa lagar och låter förleda Si
att följa den eller den yllre regeln för sin verksamhet i 1. ett visst
fall, såsom vär hon, för popularitets. skull, smickrar sin sam-
fd tillfälliga passioner , eller, af egoistiska motiver, låter
hänföra sig af sina egna, eller ställer för sig ett syftemål
jemte det egentliga, hvarigenom den producerande verksam-
heten visar sig tvungen och falsk. Ett sådant hiändamål” är
ofta anledningen till denna andlösa omständlighet, som nu Säc
ven i vår litteratar börjar alt fräta papper, alldenstund den
icke kan utspinna sig i nog många volymer =STen omständ-
lighet, som . väl söker många andra skenfagra skäl att skyla
.sig med, men hvars egentliga grund heter ned eft högst pro-
saiskt och i detta sammanhang, vi veta det, rätt odiöst Er
som dock en gång måste uttalas: honorartum per ark.
Vi hafva i föregående årgångar al. denna tidskrift uf
"vårt erkännande al Fru Carléns stora för tjenster Sås om. roman-
författarinna. Vi hafva dertill ingenting annat att tillägg ga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
