Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XXXII) - Wistrand, A. T. Några ord om den så kallade afsigtsromanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
den konstnärliga. Hvad Sophocles angår, innehålla ej åtmin-
stone hans chörer ett dogmatiskt element i religiost-politiskt
afseende? Likväl innehålla de icke blott och. bart tankar, som:
verka genom sin sublimitet, utan, såsom erkändt är, en poö-
si, som är sann och äkta? Hvad Goetbe beträffar, har man
ej rätt att ana, att han uti ”die natärliche Tochter” velat
göra en stor och för samhällslifvet vigtig tanke gällande, och +
kan man ej vara förvissad derom, att han afsett sådant uti
”die Wablverwandtsehaften”, hvilken roman, ehuru hittills.
klandrad för sin tendens, inför konstens domstol blifvit an-
sedd för ett mästerstycke?
Låtom oss derföre, åtminstone tills vidare, ej dömma för
oblidt om den nyaste litteraturen, hvaribland den Fransyska
har sämsta ryktet, med sin med större eller mindre skäl
öfverklagade praktiska tendens. Det är att förmoda, att det
öfverklagade lytet, om saken förtjenar detta namn, kommer
att, för en större period åtminstone, i allmänhet tillhöra
”framtidens poesi.” Verlden blir i all ting mera praktisk:
man vill hafva det fullkomliga, så mycket möjligt är, reali-
seradt i staten oeh lifvet, ej blott afspegladt i konsten. Ar-
tisten vill ej blott meddela den förtjusning, som det skönas:
afsigtsfria åskådande skänker, han vill dana prototyper, vill
gifva mönster för praktisk efterbildving i gerning och lefverne.
Han vill i bild framställa de nya tankar och dygder, hvilka
förutsättas för det enskilda och offentliga lifvets omdanande.
Han vill väcka håg till allsidiga bemödanden genom förespeg-
ling af deras välsignelserika följder, lifva till förhoppning om
en. god utgång, då han, så att säga, genom framteende af
sin lilla verldsmodell liksom visar, att en sakernas omgestalt-
ning är verkställbar; med ett ord, då han ser, att menni-
skorna ej nöjas med att minnas det paradis, som är förloradt,
eller att hoppas det, som varder kommande, utan vilja under
tiden skapa ett sådant äfven under skyn, hastar han med
penna, pensel eller mejsel i hand att sluta sig till den sträf-
vande mängden:
Franzén har, om ej minnet sviker oss, någonstädes yt-
trat den djupa och sinnrika tanken, aft källan ej är mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
