Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XXXII) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [25] Strauss, Sola. Predikningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfversigt af den nyaste Lilteraturen.
[25] Sola. Predikningar. öfver Rättfärdiggörelsen
genom Tron af Friedrich Strauss, Theol. Doctor. Öfver-
sättning. Upsala 1845, Wahlström & C. (Priset:’1 R:dr B:ko.)
Denna serie af Predikningar förtjenar i hög grad vår upp-
märksamhet. Redan det har utan tvifvel sitt intresse, att
skönja: utvecklingen hos den Evangelii förkunnare, hvars bherr-
liga ”Glockentöne” äfven i Sverige för mången blifvande för-
samlingens lärare väckte de första ljuden till en sedermera
fullstämmig kallelse. Det Christliga lif; som der rörer sig
uti ett af naturen synnerligen begåfvadt sinne och yttrar sig
i milda, lifliga , ofta hänförande toters sprungna ur ett på-
nyttfödt, i Guds rikes berrlighet grundligen invigdt hjerta,
har förlorat intet af sin ursprungliga värma, men naturligtvis
vunnit i manlig styrka, i kraft att med Ordets och den apo-
logetiska färdighetens vapen ej blott öfvervinna, utan — hvad
mycket mera är — vinna motståndarne. Väl synes han egent-
ligen icke vara af dem, som i likhet med en Augustinus,
CalNingss Theremin, efter djup erfarenhet af syndens qval och
bitterhet, genom en väldig dJacobskamp, med ens trädt i
medveten besittning af försoningens skatter, liksom träffade af
Gudomlig stråle: detta Hf tyckes hafva kastat sitt skimmer öf-
ver en i rätt Christlig enfald tillbragt ungdom och sedan un-
der en lugnt och jemnt fortgående strid utöfvat sin städse
förnyande kraft. Deraf denna ungdomsglada tro, som från ti-
digare år Johanneiskt förtrogen och hemmastadd med det eviga
Ord, som allena saliggör, helst solar sig i ljuset, helst jub-
lar på det andliga lifvets höjder, bäst lyckas i att skildra
Nådens öfversvinneliga skönhet och barnaskapets herrlighet.
Herrans vägar äro ej alltid i stormen: lika ofta i den stilla
fläkten. Att han icke dessmindre med ett sådant skaplynng 5
FA
måste med en egen hängifvenhet omfatta, med synnerlig fram-" =
gång uttrycka det friska, objektiva, i sin ödmjukhet så maäk- SN
tiga troslif; som innehålles i den Lutherska uppfattningen ar fö
Frey, V. 46 NN RA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
