Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XXXII) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [29] Cederström, Minnessång öfver Carl XIV Johan - [30] Berlien, Der Elephanten-Orden und seine Ritter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3909
gång behag och elegans i språkets: behandling, kan ref. ej an-
nat än instämma smied en af Förf:s föregående recensenter, - att
det egentliga fältet för Förf:s talang är den ’obundna formen,
hvars: fordringar tyckas ligga Förf:s förmåga långt närmare, än
poesiens blixtrande hägringsspel: plag re
[30] Der Elephanten-Orden und seine Ritter, eine
historiscehe Abhandlung iäber die ersten Spuren dieses
Ordens und dessen Entwickelung, und nächstdem ein
Material zur Personalhistorie, nach den Quellen d.
HKönigl. Geh. Staatsarchivs und d. Rönigl. Ordenscapitels-
Archivs, von J. H. Fr. Berlien, Archiv-Secretair. Ko-
penhagen 1846. . 188 sidd. o. 10 Tabb. 8:0o,
Riddarväsendet i Norden, dess uppkomst och utbildning,
är ännu långt ifrån att vara på ett för historiska kritiken till-
fredsställande sätt utredt. Värderika bidrag dertill bafva dock
O. Celsius, Höppener, af Tibell hos oss, samt Birche-
rod och Mänter hos våra grannar på andra sidan sundet lem-
nat, till hvilka vi nu med nöje foga närvarande Författare,
Shut han ingenting nytt af vigt för ämnets vidare utredning
kunnat framgifva. Likväl när vi sammanlägge af Tibells nog-
granna förskningat med de bidrag, Hr B. i spåren af sin värde
föregångare Bircherod’ lemnat, blir det allt mera tydligt, att
Nordens: Konungar äfven hos sig tidigt infört egna Riddarelag,
”Broderskap”, ”Sällskap”, ”Sodalitia.” Hos oss träffas dessa re-
dan på 1200-talet under den praktälskande Magnus Ladulås.
I Danmark, som låg Tyskland närmare, voro de troligen sam-
tida, ehuru de ej spåras med samma Salgker — TI afseende
på deras ursprung, namn, sedvanor, symboler o. s. v. åter-
står ännu att utreda, i hvad mån de gamla Sagorna, Helgon-
historierna och Riddarromanerna, i förening med tidehvarfvels
hängifvenhet åt det underbara, på allt detta inverkat. Oss vill det
synas som benämningen af Gylleneskinnet, af Elepbanten 0. s. v.
hämtats från dessa fabeleyklers underdjur, hvilkas förmenta dyg-
der och egenskaper sedan återspeglades i dessa sällskaps sym-
boler.: Att dylika föreställningar den tiden icke voro så all-
deles främmande äfven i höga Norden kan man sluta deraf,
att i de bas-reliefer från slutet af 1200-talet, hvilka finnas å
pelarnicherna kring Högchoret i Upsala Domkyrka, äfven Ele-
phanten med tornet träffas afbildad, bvarom vi på ett annat
ställe yttrat oss. Ytterligare bekräftelse för vår mening hafva
vi funnit i Histoire de la Toison d’or, par Guillaume Eveque
de Tournay (Mser. i Kongl. Bibl. i Köpenhamn) der det he-
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
