Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V (XXXII) - Notiser - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
taligaste arbete i Franska historien af Baron Gobert stiftade prisbe-
löningar hade detta år icke anmälts någon täflingsskrift, hvilken, enligt
Akademiens omdöme, kunde anses bättre än de tillförene belönta, hvar-
före dessa belöningar, enligt stiftarens vilja, komma: att fortfarande
tilldelas författarne: till dessa skrifter, nemligen Hr August Thierry
för dess Récits. de temps des Mérovingiens och Hr Bazin för dess Hi-
stoire des Francais sous Louis XIII.- En af Grefve de Maillé Latour-
Landry stiftad extra-prisbelöning åt en af uppmuntran förtjent fattig
konstnär eller skriftställare tilldelades "Hr Lafon Labatut, såsom för->
fattare af en samling skaldestycken: Insomnies et Regrets. Såsom täf-
lingsämne. för en extra litterär prisbelöning hade uppgifvits: un Foca-
bulaire des principales locutions de Moliere; belöningen delades. mellan
tvenne täflande, Hr F. Guessard och Hr F.; Genin: Åt sjutton personer
tillerkändes belöningarne för dygd, nemligen en af 4000 fr., en af
5000 fr., tvénne af 2000, trenne af 1000 samt 410 af 500 fr. hvar-
dera. Den lycklige, som erhöll 4000 fr., varen ekgnialiare vid femte
Jägareregementet i Melun, vid namn Miller.
En hel skara sökande hafva anmält sig till den efter Söuge död
ledigvordna akademiska stolen: Pbilaréte Chasles, Nisard, Barthélémy,
Léon Halévy, Deschamps m, fl., ja man vill veta, att till och med Ju-
les Janin umgås med den tanken att låta utnämna sig till medlem af
Akademien, och att han ämnar grunda sina anspråk på ’en af sina
sednaste romaner, Clarisse Harlow; äfven skall en förnäm herre af gam-
malt skrot och korn, Hertigen af Noailles, i trots af alla sina anor
och titlar, klappa på den akademiska odödlighetens dörr. Nisard och
Chasles lära hafva de största förboppningarna,
En sammankomst af Vetenskapsmän egde rum ti Marscille den 1
September. "Innan man skred till val af ordförande, fyra vice-ord-
förande: och sekreterare, uppträdde Hr Roux med ett föredrag, hvari
ban uppräknade de fördelar, som Marseille erbjuder för em vetenskap-
lig kongress." Han erinrade att denna stad redan i äldsta tider, då
hela Gallien och närgränsande länder ännu voro försänkta i det djupaste
barbari, med framgång idkade vetenskaper och konster, så att man
till: och med från Rom och Grekland besökte Massilias skolor; han
uppgaf namnen på några af de utmärkte lärde och sjöfarande, hvilka
varit en prydnad för denna stad, Roms syster och Kartbagos medtäf-
Jerska, samt ordade slutligen om de företräden Marseille hemtar af sin
belägenhet, sitt herrliga klimat, sin vidsträckta handel och sin nära
förbindelse med ;Algier. — Till sällskapets ordförande valdes Hr de
Caumont.
Frankrike är ganska verksamt att i Orienten sprida sin civilisation,
bakom hvilken står som en omedelbar följd befästandet af” dess politiska
inflytande i dessa länder. På denna grund hvilar anläggningen af en
fransk skola i Athen, äfvensom de läroanstalter; hvilka under Eaza-
risternas ledning finnas inrätlade på flera punkter, så väl i Grekland
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
