Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXXIII) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [31] Förslag till Straffbalk. Stockh. 1844, — om verkställighet af fängelsestraff Ib. s. å. — Förslag till författning om nya Strafflagens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall, jemte Underdånig Anmälan om Grundlagsförändringar och förslag dertill, ib. 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jä
4å
valsat ännu, a vara. SEDDA och. alt frågar a sderföre; borde
kjutas. 42 : a er dr a
; — Sådan. an första: korihd a Medaingen och. I lölket. tll
dessa. förslag. / De .ulgöra. frukten. af:dd års. arbete. ig
o..Antager man, alt Regeringen, för. att: efterkomma:; Rikets
Ständers. begaran :vid. 4809 års lödas: uppsökt.. och användt
de; isppsrste, lagkloke,, : som. Nationen under tiden. baft att er-
; rbeten jemväl; ett prof. på: Svenska: duri-
TE Jagstiftningskonst i 19 seklet. Något skäl. till annan
förmodan. TTG ej heller. Vore. det så, "skulle det, innebära
nästan den svåraste förebråelse, som. mot en Regering, kunde
göras SR ;
; Aldrig torde val något svårare och mera ansvars fall upp-
drag kunna anförtros. åt en..medlem.i samhället, än att öfverse
och omarbeta dess gällande Jagar S Här till fordras merän van-
lig lärdom « ch: skarpsinnighet Det; är: ej: nog. att han eger en
grundlig. nsigt i lagfarenhete: theori, env. vidsträckt kännedom
af andra. Nationers försök och. framsteg. i förhältringen. a de-
TAS; lagar, han måste; derjemte . och framför allt annat noga
känna samhällets närvarande ståndpunkt. på civilisationens bana,
dess. seder och vanor, lynne och. tänkesätt. «Men; detta; är. ej
möjligt. utan att Känna, huru. samhället kommit på den punkt,
der det nu är, d. Vv. s: utan ; ett vidt omfaltande och djupt
studium. af samhällsförfatiningens historia, dess lagar och för-
faltningar ifrån. aldra, äldsta tider. Lika: litet. som en landt-
man hedöma. svenska jordens natur och beskaffenhet, äfven
om: han. känner hvarje fläck på 2 eller, 3 mils. omkrets kring
sin bostad; lika litet kan, någon. känna, sin samtid. blott deri-
genom, att han, de ara Ib ru noggrant; som, helst, följt
ET
hyarje | relse ’och förändring i det offentliga och. ensk silda lif-
vet. inom. . fäderneslandet under . hans korta: efnadsbana. Han
kan på sin höjd . blifva menniskokännare, inse de bevekelse-
grunder, som bestämma enskildas handlingssätt, men de. stora
långsammare rörelserna i. samhällets inre och de alten som
förorsaka dem, blifva för honom, okända. 3
Samhällenas historia, sådan den hittills Sön OlGen blifvit
SKEHNen > säcker, eka heller. fill, octYe den. behandlar, endast de. Sys
ge SN BAG ö så I
- 3
xx) Väl håfva Vv vi sett. en. Person upåtrade "påstå, att den verk-
sammaste” arbetaren, som ända ifrån 1910 års. Riksdag oafbrutet varit
: egeringen anlitad, . skulle sakna nödig skårpsinnighet, och att hela
slaget vore förkastligt. Sådant förutsätter naturligen, att klandraren
själf ligger djupare i reflexionen och eger förmåga alt skrifva något vi-
da bättre. Man har. ej svårt att bedöma detta klander.. Är tadlet sannt
oeh srundadt,.s så drabbar det ej, den, som pjutit,. utan den, som skänkt
förtro endet; är det ogrundadt, har tadlaren fällt. "sin-egen. dom, SS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
