Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI (XXXIII) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [33] Liedbeck, Kort framställning af Homeopathiens närv. tillstånd i främm. länder - [34] Olde, Franska läs- och skriföfningar för Skolor och Gymnasier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
471
I Frankrike skall den nya läran alltsedan Hahbnemanns in-
flyttning till Paris haft stor framgång och omkring 90 läkare
utöfva densamma, ibland hvilka Paris ensam äger 50. Lyon
och Bordeaux äga hvar sitt homeopathiska sjukhus och Paris
ett homeopathiskt läkaresamfund.
I England har den nya läran i sednare tider också ut-
bredt sig. London äger icke mindre än 3 homeopathiska
läkeanstalter, Oxford en, Manchester en och Glasgow en.
I Nord-Amerika har bomeopathien gjort särdeles hastiga
framsteg och homeopathiske läkarnes antal derstädes skall
uppgå till icke mindre än 300.
I Ryssland finnes i Moskau ett homeopathiskt sjukhus, i
Petersburg två särskilda homeopathiska apothek.
Såsom resultat af homeopathiska behandlingen på sjuk-
bus, jemförd med den allopathiska, anförer Förf., alt åtskilliga
sådane jemförelser visat mortaliteten på de homeopathiska
sjukhusen vara 4—3 proc., då den på de allopathiska varit
9—10 proc.
Slutligen nämnas de homeopathiska periodiska skrifter,
hvilka för närvarande existera, nemligen 5 Tyska, 9 Franska
och en Engelsk. W.
[34] Franska Läs- och Skrif-öfningar för Skolor
och Gymnasier af E. M. Olde. Bihang till samma
författares Franska Språklära. Stockh. 1846. [os C. Å. Bagge.
2, 108, 80, LX och XX sidd. 8:o. (Pris: 1 Rdr 24 sk. b:ko).
De nyare språken, som numera fått en fast plats såsom
läroämne vid de äldre elementarläroverken i Sverige, hafva
ännu icke, serdeles hvad de flesta af Gymnasierna beträffar,
kunnat uppdrifvas till den punkt, dit de utan fråga böra
komma och dit man utan obillighet kan fordra, att en för
Universitetet mogen yngling, under sin skoltid, bör hafva hun-
nit i dessa för hvarje bildad medborgare nödvändiga bildnings-
medel. Redan derigenom att Staten anvisat medel till aflö-
ning för serskilde lärare i dessa ämnen, är i sjelfva verket
det stadgandet i 4822 års skolordning upphäfvet, som af cn
tull Universitetet dimitterad Gymnasist fordras mindre i Tyska
och Franska språken — Engelskan kommer der icke alls i fråga —
än af en gosse i Apologistskolans andra klass, oeh Universi-
tetet har fullkomlig rätt, ja! en oeftergiflig pligt, att höja sina
anspråk i dessa lärdomsdelar, om öckså icke någon offentlig
) efallning stadgat förändring i den omnämnde Jägparagrafén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
