Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII (XXXIV) - Wahlström, J. Olof Skötkonungs dop. Kritik af urkunderna och kronologisk bestämning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
visat en berömlig takt och varsamhet uti att ej följa sin före-
gångare; han uppgifver nemligen ingen kronologi för Olofs
döpelse. Icke så hans prisade antagonister och domare.
Olaus Petri sätter dopet till år 980 eller något ’sednare:
Förmodligen har han blifvit dertill ledd af en åntöckumtip: på
ett manuskript af Sigfrids Historia, hvilket Baazius på sin
tid egde och äfven Benzelius nämner, hvaruti uppgifves,
att Sigfrid nämnde år anlände till Värend. Men antecknin-
gen är yngre, än det öfrige manuskriptet, och visar således
endast, huru någon Svdnars läsare föreställt sig förhållandet.
Laur. Petri skrifvde 989 (måhända tryckfel för 280) på
inga uppgifua skäl. Messenius lemnar i första boken af sin
Scondia några osäkra Varlem Gö elel en om Olof Skötkonung och
sätter hans döpelse Ull å 993: I tolfte boken af samma
verk — hvilken innehåller rättelser vid de föregående och
utmärker sig för en på denna tid ganska hedrande kritik,
hvarigenom han står högt öfver den sednare Rudbeckska pe-
rioden — "ändrar ban nämnde uppgift, utan att anföra några
skäl, till 999. Förmodligen har han hemtat detta årtal från
Jacobus Gislonis, med hvilken han likväl på nämnda
ställe tvistar, yttrande, att denne ”naufragium facit veritatis.”
Jac. Gislonis uppgifver, att Olof den belige blifvit Olof Sköt-
gs måg år 999; och då på några ställen, såsom i min-
RER
gade citera honom... .. Säkert.skall dock ingen kritik bevärdiga Joh, Mag-
nus:med en — glansbinde förkastelse. ... Tiden upptages dertill allt
för mycket genom bestämmandet af de Isländska gencalögiernas åratal
eller uppgörandet af huru många fölkrika familjer med alldeles samma
namn och karakterer få lefva i medlet af både 8:de och 9:de seklerna.
.» « Måtte ’Theologerne alltid tro så fast på Bibeln, som våra lärde nu
ett sekel trott på Isländningarne! Joh. Magnus omblandar och fer-
delar åtskilliga furstar för att fylla sin konungalängd från Magog —
en allmän vurm på den tiden (ej okänd för Isländarne, ehuru de hade
färre materialier att röra sig med), hvarvid han följde äldre anteckningar.
Det torde blifva svårt att hos J. M. uppvisa mer äu en enda uppsåtli
dikt, nemligen då han kallar en fabeltidens konung Östen för Godsta=
gus, hänsyftande på Gustaf Wasa, hos hvilken ban trodde sig finna
flera drag, som erinrade :om den tilltagsne och om medlen föga nog-
räknade Östen. Olof Skötkonungs död låter Joh. Magnus inträffa år
4018, och misstager sig således blott på tre år, eller lika mycket som
Geijer, enligt Bergfalks undersökning (se nedan).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
