Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII (XXXIV) - Wahlström, J. Olof Skötkonungs dop. Kritik af urkunderna och kronologisk bestämning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
486
sta Rimcehrönikan och Breviarium Lincopense, säges, att den
nygifta dottren föranstaltat om presters sändande, hvilka döpt
fadren; så har man bestämt kronologien för dessa båda hän-
delser till samma år. -Messenius visar nu omöjligheten af
giftermålets inträffande år 999: men bibehåller, troligen af
ovarsamhet eller opröfvadt, uppgiften om dopet vid samma
år, helst deremot inga bestämda skäl kunde andragas. På
samma ställe anmärker han Laur. Petri uppgift såsom felaktig.
Vid denna mening stannade man alltsedan, intill dess Is-
ländska litteraturen började blifva närmare bekant. Ur mun-
karne Odds och Gunlögs sagor om Olof Tryggvason hem-
tade man då den underrättelsen, att dennes hofbiskop Sigurd
efter slaget vid Svoldern rest öfver till Sverige och döpt dess
konung. G Man ansåg, att detta borde kunna hafva försiggålt
ungefär ett år efter slaget, således år 1001, hvilket efter
Wilde och Dalin blef allmänt antaget och gällde till dess
Lagerbring uppträdde.
Denne skrifver (I. 321): ”Efter en gammal dagbok har
Olof Skötkonung blifvit döpt 1008, hvilken räkning kommer
ganska väl öfverens med andra omständigheter.” Denna åsigt
började då uttränga de förra och återfinnes äfven hos Rähs
samt i första tomen af Scriptores rerum Suecicarum.
Men Hallenberg framstod såsom en väldig vedersakare
af Lagerbring. Wilde"), Lagerbring, Celsius och Fant hade
antagit, :;att hofbiskoparne Jon, Sigurd och den engelske Sig-
frid voro en och samme person, hos serskilda författare olika
benämnd. Hallenberg har med sin djupa lärdom segrande an-
märkt grundlösheten af en sådan mening. Han visar äfven ,
att den Svenska Legenden om Sigfrid "") eger lika god grund
för sin tillförlitlighet och till och med förtjenar mera för-
troende än de Isländska sagorna, hvilkas sista redaktion är
öfver hundrade år yngre än den Svenska Legenden. Bihanget
till Vestgötalagen öfverensstämmer äfven med Sigfrids-Legen-
den; och vi hafva sålunda tvenne inhemska berättelser, som,
+) Anmärkningar till Pufendorff, sid. 592.
++) Om denna hade Lagerbring yttrat: ”Man gör denna berättelse
för mycket heder, om man kallar den en saga; ty den är intet annat
än en dum fabel.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
