Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII (XXXIV) - Wahlström, J. Olof Skötkonungs dop. Kritik af urkunderna och kronologisk bestämning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490
Sven låter varsamt (sensim) den nya läran komma till sin
gemåls och styfsons kännedom; hvarefter hon (ipsa) öppet
förklarar sig för Evangelium; men Olof, som af nedanföre
framställda skäl ej vågade sätta de hedniska Svenskarnes trohet
på ett sådant prof, lät måhända primsigna sig, men dristade ej
öppet antaga dopet, ehuru han för egen del ej synes känslo-
lös för det till Christendomens upprätthållande ingångna för-
bundet (lubens iniverit 5). Det är sannolikt, att Olof vid
detta sammanträde först erHKöll någon "egentlig kunskap om
Christendomen. Han var sjelf ännu helt ung; och den honom
vårdande modrens, Sigrids, föregående nit för hedendomeu
är tillräckligt bekant.
Alldeles förvånande är den annars noggranne Hallenbergs
irring, då han enständigt nekar, icke blott att Sven kunde
vara Christen före Olof, utan äfven möjligheten af att Sig-
frid, på resan från England, -kunde besöka Sven; hvarföre
Hallenberg ock antager den orimligheten — mot alla skrift-
liga intyg — att Harald Blåtand ännu regerade i Danmark,
då Sigfrid först färdades till Sverige. Vi säga ”orimligheten”;
ty det är just Hallenberg, som för öfrigt med så öfverlägsen
lärdom och skarpsinnighet vindicerat Sigfrids-legendens och
Adami auktoritet uti denna tvistefråga.
Hvad särskildt Svens och Sigrids giftermål beträffar samt
Danmarks och Sveriges derpå förenade anfall mot Olof Trygg-
vason, så kunna vi icke undgå att anmärka, att, utom kända
anledningar, de ytterst sluge och djupt beräknande Hlade-
Jarlarne i Norge härvid visserligen icke varit overksamme.
De hade nyss förut blifvit ur Norge af Olof Tryggvason för-
drifne; de sökte naturligtvis att skaffa sig mäktiga bundsför-
vandter för att återtaga sin förlorade makt; deras förtroliga
förbindelser med Olof Skötkonung äro kända. Att de väckt
tanken på och ledt första underhandlingarne mellan Sven och
Sigrid, finna vi högst sannolikt, ehuru det oss veterligen al-
+) Det ser ut,! som löftet om Christendomens upprätthållande
gällt endast Danmark (”in regno suo — ej regnis suis — plantatam”,;
enligt Adamus; ehuru Messenius, som måhända ej gifvit akt häruppå,
skrifver ”in regnis.” I Svea rike fanns väl nu ingen Christendom af
någon betydelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>