Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII (XXXIV) - Wahlström, J. Olof Skötkonungs dop. Kritik af urkunderna och kronologisk bestämning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491
drig blifvit anmärkt. Deras beräkning motsvarades i sådant
fall fullkomligt af utgången. SS ;
Strinnhbolm bar tillfyllest bevisat, att Sigfrid ej kunnat
inträffa i Sverige förr än mellan åren 10142—1018,: Han an-
tager likväl derjemte, att Olof Tryggvasons hofbiskop Sigurd
i sjelfva verket är den, som döpt Olof Skötkonung, men att
traditionen fästat denna händelse vid den Engelska Sigfrid,
helst denne lifligare qvarstod i folkets minne, då deremot Si-
gurd snart glömdes. Den svenska Sigfrids-legenden: och den
isländska Sigurds-sagan innehålla så många öfverensstämmel-
ser, t. ex. om konungens dop, om morden i Vexiö m. m.,
att man tydligen deraf inbemtar, att dessa begge personer
tidigt blifvit förblandade. Detta kunde så mycket lättare in-
träffa, som sjelfva namnen Sigfrid och Sigurd i äldre tider
stundom hafva blifvit promiscue begaguade för samma per-
soner. Så heter Sigurd Schlangentödter i de äldsta berät-
telserna Sigfried. "Så äro Adami Sigafrid och Amilo?)
troligen begge att återfinna uti Isländarnes Sigurd Ring.
Hufvudfrågan blir nu: har väl Sigfrids-legenden, eller
Sigurds-sagan, tillagt sin hjelte, hvad den andre verkligen
utfört? — I denna punkt måste vi skilja oss från Strinnholm.
Då Sigfrids-legenden och fera af våra inhemska urkunder
sammanstämma uti att åt den från England kommande Sigfrid
tillägga konungens dop, och då Benzelius bevisat, att
nämnde legend blifvit skrifven redan år 1203; då deremot
Isländaren Halfdan Einarsson finner otvifvelaktigt, att
de ifrågavarande isländska sagorna blifvit tillökta af sednare
författare, och Arnas Magneus anser dem hafva blifvit
skrifna först 1520: så tyckas i sanning giltiga skäl förefin-
nas att heldre misstänka den yngre redaktionen af de isländ-
ska sagorna "") för en interpolation, hvarigenom konungens
+) Månne ett förskämdt uttal af Annulus? Så vinner Bergfalks
konjektur i Skandia ett ytterligare stöd, då han anser den gamle Yng-
lingaättlingen Ane för identisk icke blott med Harald Hildetand, utan
äfven med dennes supponerade motståndare Sigurd Ring (annulus):
Jfr inledningen till en snart utkommande beskrifning om Sigtuna.
+2) Rähs har i bihanget till sin skrift om Eddan påpekat, huru
Isländarnes, på modersmålet författade skrifter, mera varit under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
