Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII (XXXIV) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [39] Aphorismer af Charl. Babbage, öfvers. af G. Thomée
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
"som bär "hans namn, och hvarom så väl i anmälan till detta
Bibliothek , som uti särskilda förord underrättelse blifvit sven-
ska läsare meddelad. Förf. bar dock "ansett sig kunna låna
denna titel åt sina här meddelade reflexioner, emedan de röra
samma ämne och hafva samma syftemål. Närmaste anledningen
till deras utgilvande har varit Förf:s önskan att reservera sig
mot och vederlägga en, i en föregående Bridgewater-afhand-
ling af VW. Whewel gjord anmärkning, att vetenskapsmän,
specielt mathematici och mekaniska thvoretick. äro mindre pas-
sande för religiösa spekulationer, sammanbängande med en,
hos en viss klass menniskor ’ej så ovanlig föreställning, att
vetenskapliga forskningar och framsteg äro missgynnande för
religionen. Denna sats, som ref. äfven hos oss hört predikas,
till och med "af aktningsvärda och upplysta personer, måste
hän med Förf. i religionens, bildningens och vetenskåpens namn
På det-högsta- bestrida. Förf., som säger sig med ifver, ehuru
ej leslubuides idka några: bland mathematikens mest abstrakta
grenar, visar att till och med ur detta område bevis för re-
ligionens sanning kunna hämtas. Träffande (om också med be-
fönnelsed: sie parvis componere magna solebam) är hans jem-
förelse mellan verkningssättet hos en af honom uppfunnen sinn-
rik machin, räkningsmachinen, som verkställer uträknandet af
de mest komplicerade arithmetiska frågor, som på mångfal-
digt sätt kunna modificeras, med verldsmekanismens jemna och
srubbliga, från början hestsnida fortskridande. Han anmärker
dervid, att liksom räkningsmachinen skulle bevisa mindre upp-
finningsgåfva, om den vid hvarje olika problem fordrade en
särskild förändring, så skulle det jemväl hos verldens upphofs-
och styresman antyda en mindre grad af fullkomlighet, om
verldsordningen vore så beskaffad, att hvarje speciell händelse
fordrade bans omedelbara mellankomst. Denna fordras dock
ej, emedan från evighet, före utkastandet af planen för verl-
dens skapelse, alla möjligheter inför Guds öga voro klara och
uppenbara. — Denna åsigt medgifver dessutom så stor rymlig-
het, att den hvarken leder till fatalism eller förnekar inflytel-
sen af en öfver allt vakande gudomlig försyn, ej heller upp-
häfver menskliga viljans frihet, åt hvilka ämnen Förf. i egna
kapitel egnar särskilda betraktelser. Han medgifver äfven och
bevisar, enligt den mathematiska probabilitetskalkulen, möjlig-
heten af underverk, d. v. s. sådana bändelser, som i hittills
inträffade fakta ej ega någon motsvarighet eller förklaring,
ehuruväl de stå i orubbligt sammanhang med verldsordningens
orubbliga gång. Vakta sig bör man ändock), att för underbar
anse hvarje händelse, som är dunkel; möjligen kan den, vär-
mare utredd, subordineras under välbekanta naturlagar; äfven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
