Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII (XXXIV) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [44] Huru skall Svenska folket blifva ett i full mening gudfruktigt och sedligt folk? -- af en lekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
529
formert- Kalvinska Presbyterial- kyrkoförfattningen; Skottska
Presbyterianska kyrkoförfattningen; Holländska Reformerta kyr-
koförfattningen och Bayerska Protestantiska kyrkoförfattningen.
Författarers afsigt är (se Del. I. pag. 25) att i det andra häf-
tet framställa den Preussiska Protestantiska, den Norska, derpå
den Svenska kyrkoförfattningen, med utmärkande af dess be-
tydligare brister, och slutligen den Wesleyan-Methodistiska
kyrkoförfattningen , hvilken Förf. synes gifva företräde framför
de andra. Med en sällsynt noggrannhet har Förf. , särdeles i
andra delen, samlat, under sina rubriker ordnat och utfört de
dithörande ämnen, och ingen, som interesserar sig för kyrkans
höga betydelse, vare sig prest eller lekman, borde underlåta
att studera boken — synnerligast blifvande riksdagsmän —
för att bilda sig ett omdöme om denna angelägenhet, som ut-
ör en af våra dagars allmänneligaste stridsfrågor. Genom
meddelande af de, i allmänhet mindre kända, underrättelser,
som lemna grunden till ett sådant omdöme, har Förf. således
gjort sig förtjent af allas deras tacksamhet, hvilka önska sig
en grundad åsigt om denna, nu så mycket omtvistade ange-
lägenhet, som enekligen har. ett stort inflytande äfven på fram-
tidens utveckling. : SS
Men ehuru villigt ref. erkänner detta, kan han icke undgå
att derjemte uttala sin, på skäl grundade, afvikelse ifrån Förf.
i flera vigtiga punkter. Ref. kan icke medgifva, att en för-
ändrad kyrkoförfattning skall bafva det mäktiga inflytande på
nationens förädling, hvilket Förf. förulsätter, som det vill sy-
nas, ej fullt konseqvent med det ofvan anförda ur boken om
behofvet af en innerlig religiositet. Kyrkoförfattningen blif-
ver dock alltid en form, något yttre, som icke kan skapa, än
mindre likasom framtrolla anden; det är tverlom anden, som
först måste väckas till lifvet, och är Herrans ande lefvande
uti bans kyrka, då skapar den sig äfven den yttre formen,
adeqvat till sitt väsende. Det framför allt annat nödtorftiga
tyckes här, söm alltid, vara, att en lefvande tro må väckas i
församlingarna, att evangelii predikan må meddelas innerligare
och varmare samt emottagas allmännare och fullare; då kom-
mer nog den bästa författningen i sinom tid, och under tiden
blifver lifvet dock rikt på välsignelse, äfven i bristfälliga for-
mer. Man bar ofta förebrått den Spenerska skolan likgi SG
heten för kyrkans författning; men månne vi icke hafför,
att afundas dessa anhängare deras sköna troslif och dei
uppblomstrade sedlighet? Afven Förf. antyder å flerö
som en brist, att många, hvilka lägga största vigt på en
lig och allvarlig evangelii predikan, tänka för litet på kyrkaos
yttre form; och det är sannt, formen är icke likgiltig, ja! kbyte”
- Faer. VIL 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
