Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII (XXXIV) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [44] Huru skall Svenska folket blifva ett i full mening gudfruktigt och sedligt folk? -- af en lekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554
bedöma interesset för lärans enhet och renhet + kyrkan mil-
dare och rigtigare, om han mera: sysselsatt sig med sådana
skrifter, som t. ex. ”Tholuck’s Gespräche äöber die vornehm-
sten Glaubensfragen der Zeit, zunächst fir denkende Laien,
welche Verständigung suchen”; ja! att Förf. skulle, vid ett all-
varligt studium af kyrkans lärobegrepp, finna deruti ordet
för lifrets gåtor, uppfyllelsen för hjertats heligaste behof och
djupaste längtan.
Ref. kan icke underlåta att uttala sin, från Förf. afvi-
kande åsigt i ytterligare tvenne punkter. Ref. måste nemligen
beklaga, att Förf., som naturligtvis icke gjort dogmernas eller
kyrkans. historia till ett särskildt studiom för sig, har vid den
historiska öfversigt öfver kyrkoförfattningen, han meddelar i
första delen, begagnat hjelpredor, som uppfatta kyrkans vä-
sende och utveckling mindre redigt och alltför ytligt, samt
derjemte i en falsk dager. Öfverallt ser Förf., sannolikt der-
till förledd af den historiska framställning, han följt, en
djupt anlagd plan, ja! hierarkiska afsigter, sjelfviska syften o.
d. m.; den här lemnade bilden visar oss kyrkoförfattningen
som en med beräkning utkastad, med ihärdig klokhet fullbor-
dad mensklig byggnad. Ref. tror detta vara en grundförvil-
lelse; den sammanhänger med Förf:s dåliga tanke om ortho-
doxien, att kyrkans författning skulle blifvit med konst till-
skapad på sidan om troslifvet; i sjelfva verket har den i kyr-
kan lefvande Guds ande med inre nödvändighet skapat sig sin
form, dels med tillbjelp, dels i trots af de enskildas interes-
sen; kyrkans yttre gestalt är en produkt af Guds ande, verk-
sam i och under tidsförhållanden. ;
Den andra differenspunkten, ref. a vidröra, beträffar
Förf:s öfverallt framskymtande, ensidiga, ja! nästan uteslutande
förkärlek för presbyterial-författningen, dervid kyrkan skulle vara
alldeles oberoende af, tillockmed ös Che från staten. Maånne
det icke här gått Förf. såsom det ofta händer den, som är inta-
gen af en idé? Förf. har verkligen sett några, och kanske
ibland än mera tyckt sig se flera mindre goda följder af det
innerliga sambandet kyrkan och staten emellan, som finnes hos
oss; för att undvika dem, vill han skilja stat och kyrka all-
deles, och betänker icke, att likväl äfven staten, om den be-
griper sitt väsende och sitt mål, måste vinnlägga sig om sed-
ligbetens utveckling, hvilken dock blott kan ’ernås på kyrkans
grundval. Visserligen har Förf. ännu icke hunnit uttala sin
åsigt direkte, men många ställen (t. ex. Del. II. pag: SÖ f£.
126 f. m. m.) antyda denna åsigt. Ref. ville bedja Förf. att
förrän han fullföljer sitt arbete, ”begrania och med erfarenhe-
tens vittnesbörd jemföra det omdöme, som en man fällt öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
