Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII (XXXIV) - Öfversikt af den nyaste Litteraturen - [45] Om Sveriges Läroverk, af Hans Järta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V
336
ställa sina tankar rörande svenska läroverkets organisation och
närvarande tillstånd, samt förändringar, enär slik undersökning
egentligen vore den tillförordnade komitéens åliggande. Men
— när ”Comiténs pluaralitet — hvilken utgjordes af högst akt-
ningsvärda män, men till en del af sådana deribland, som icke
ägde någon närmare kännedom af våra allmänna Scholor och
Gymnasier och ej heller grundlig insigt uti. deras bittills för-
nämsta läroämnen — antog en helt annan arbetsordning, och,
i stället att undersöka, genast a priori afgjorde Elementar-
läroverkens bebof af en omskapelse efter tomma begrepp och
sväfvande önskningar”, när ”Comitén förkastade ett af Förf. ti-
digt yrkadt förslag, att den måtte dela sig efter de delade
meningarne, i tvenne seetioner, så att minoriteten kunde, utan
att genom sin inverkan möjligen hindra en eonseqvent utveck-
ling af pluralitetens verk, också få sig emellan öfverlägga om
de förbättringar, som den ansåge undervisningen kräfva, samt
derom afgifva ett särskildt fullständigt utlåtande; när af de
orediga öfverläggningarna och de täta voteringarna öfver ab-
stracta frågor nödvändigt skulle följa ett föga sammanhängan-
de aggregat af tillfälliga beslut; så fann Förf. fortsättningen
af sitt betänkande då blifva alldeles onyttig, och afbröt i
följd deraf densamma.” Men — ”hemfärlofvad efter fyra måna-
ders gagnlös strid”, återtog Förf. sitt arbete, för att utgifva
det såsom enskild skrift. ”De första arken deraf voro redan
tryekta, då Comiténs Betänkande utkom, hvarefter han trodde
sig böra till vederläggning upplaga några af de allmänna sat-
ser ur hvilka pluraliteten utvecklat sitt storordiga förslag till
ett allsidigt, genetiskt, barmoniskt sjelfverksamhe-
ten medelst vexelundervisning och fri flyttning fram-
kallande lärosätt i nya Seholor med dubbla bildnings-
linier. Men — innan Förf. hunnit fullända det i många af-
seenden obehagliga arbetet, öfvertygade honom, allt mer och
mer, betydningsfulla tecken, att han arbetade förgäfves. - Han
inställde alltså tryckningen.”
Den under dessa förhållanden tillkomna fragmentariska
skriften afbandlar i enlighet med det angifna ändamålet, frå-
gan 1:o huru är det svenska uppfostringsverket organiseradt,
och 2:o hurudant är, för det närvarande, denna organisations
lif, burudana dettas yttringar? |
Till besvarande af den förra frågan framställer Förf. så-
som utmärkande egenheter för Sveriges läroverk; först och
främst att den i inskränktare mening så kallade folkbildnin-
gen är hos oss dels huslig, dels sammanbunden med den of-
fentliga religionsvården; under det för den lärda bildnin-
gen, eller de medborgares, som skola underhålla samhällets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
